Safe and Sustainable Energy Futures: Assumptions and Actions, Visions and DecisionsOverall aim of this supradisciplinary research project is to analyze socio-technical aspects of climate change mitigation policies, human security, safety and sustainability in regard to Indigenous peoples' and territories and the production of energy. This is done through the integrated lens of and history of science and technology/technoscience studies, at
Centre for Gender Research in Uppsala (CfG) and land- and water resource management/water security. Link: http://www.gender.uu.se/research/projects/sakra-och-hallbara-energiframtider/ Funder: FORMAS future research leaders, 2 997 MSEK, 2017-2019 Dnr 2016-01039 Science, validation, partial perspectives: Knowledge production beyond the normsHow do we generate knowledge in an academic context? Which norms are active, and what are the initial premises that we start from? What do we take for granted as central parts of our arguments, and what is neglected and thus rendered invisible? And how do all these questions correspond to issues regarding power, interpretative prerogatives, and representation?
Focal points:
Funder: Faculty of Arts, Uppsala University. 2,6 MSEK 2016-2018 Forskningsprojektet "Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier" (FORMAS) Dnr 2012-1845Forskningsprojektet Älvar, Motstånd, Resiliens: Hållbara framtider i Sápmi och i andra urfolks territorier (Finansiär: Formas 2012-2015)
Websida: http://proj.formas.se/detail.asp?arendeid=28673&x=250&y=20&sprak=1&redovisning=0 Övergripande syfte är att analysera sociotekniska aspekter på mänsklig säkerhet, hållbarhet, motstånd och resiliens (återhämtningsförmåga) för lokalbefolkning och urfolk-samer- inom (post)koloniala situationer av industriell exploatering inom älvskap/vattenskap. Termerna älv(flod)skap/vattenskap - istället för ”landskap” - handlar om att se just vattnet, älven, floden, som den viktiga centralpunkten för kultur, ekonomi, förståelser, sammanhang. Det handlar också om att framställa vattnet- naturen- som en aktör. Det innebär att vi framhåller att även om människor gett sig på att förändra dessa landskap, så agerar även vatten på olika sätt och påverkar, förändrar samhällen, människor och relationer dem emellan. Huvudsakligt fokus ligger på en jämförande studier inom den svenska delen av det samiska området – Sápmi, längs Lule, Ume, Kalix och Torne älvar. Även andra älvar inom området är dock också av intresse. Projektet analyserar industriell exploatering – med främst fokus på energi produktion -, interaktion mellan statliga och lokala myndigheter, och företag i förhållande till urfolk, urfolksrättigheter, samt urfolksidentiter med bland annat arkeologi som del av identitetsformuleringen. Supradisciplinär metod: Den supradisciplinära metoden innebär att förutom att det är ett interdisciplinärt akademiskt projekt med både samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga/tekniska discipliner involverade, så involveras kunskap baserad utanför universitet och forskningsinstitutioner –däribland lokalbefolkning – såväl individer som i organisation, samebyar, samiska föreningar, organisationer och individer samt företrädare för myndigheter och industriella företag. Målet är att bidra till utveckling av verktyg och metoder för lokalbefolkning och urfolk i berörda älvskap/vattenskap att förhandla sin tillvaro, förbättra sina möjligheter till säkerhet och trygghet, samt för berörda industriella företag, stater och lokala aktörer att utveckla och förbättra sina förhållningssätt till urfolk och lokalbefolkning, och därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. |
Att ge mig mitt perspektiv: Rasbiologernas spår i det samiska folkhemmetThis is an artistic research project focusing on the Institute of Racial Biology in Sweden, a state funded institute 1922-1958 - and its effects on the Indigenous Sámi people. The overall objective is to achieve
mental independence. Led by artist Katarina Pirak Sikku, in collaboration with Dr. May-Britt Öhman, History of Science and technology/gender research and Indigenous studies and Dr. Gunilla Larsson, Archeology, Dr. Frances Wyld, researcher of communication and Martu woman, Australia, University of Adelaide. Link (in Swedish) http://www.gender.uu.se/news/news/?tarContentId=592856 Funder: Swedish Research Council, Vetenskapsrådet, 2017-2019, 5 MSEK. Teknovetenskapliga forskargruppen - The Technoscience research group
The Technoscience research group at the Centre for Gender Research, Uppsala University, assembles scholars, professionals, artists, reindeer herders, political decision makers, associations and activists in supradisciplinary collaborations.
Annual report -activities - please see http://www.maybrittohman.com/activities.html The collaboration with UPPSAM, the association/network for Sámi related research in Uppsala, forms an important part of the ongoing work as well as with members of the Sámi Parliament, national Sámi associations and local Sámi association such as the Stockholm Sámi association and Silbonah Sámi sijdda. The research group works through symposiums, seminars, road trips, visits, exhibitions, social media exchange and workshops in different locations. Our work has developed from two major research projects Dammed: Security, risk and resilience around the dams of sub-Arctica (Swedish Research Council, 2010-2012) and Rivers, Resistance, Resilience: Sustainable futures in Sápmi and in other Indigenous Peoples’ Territories, (FORMAS, 2012-2015) led by PhD May-Britt Öhman, who herself is Forest/Lule Sámi of the Lule river valley. We draw on epistemologies, methodologies and approaches from gender research, feminist technoscience, Sámi traditional knowledge, indigenous methodologies, indigenous standpoint theory and theories of and methods for decolonization. The researchers both analyze and challenge values, power relations and control in relation to technoscience, i.e. society, environment, waterscapes, landscapes and human and non-human bodies. A particular focus is on the Sámi, and Sámi peoples’ own specific contexts and memories. Collaboration with Indigenous scholars, Indigenous allies, communities and minorities around the world forms an integral part of our work. We address issues regarding environment, health, human security, risk, safety, human-animal relationships, waterscapes, memories, history, decolonization, healing from trauma, functionalities, bodies, technological infrastructures, ecological innovation. The majority of the members of the research group are located outside the Centre for Gender Research. For questions please email [email protected] Annual report 2014 link: http://www.uu.se/digitalAssets/164/164726_1annual-report-klar-pdf.pdf Forskningsprojektet "Genus och Uthållig Utveckling: Policy och Praktik inom miljöförvaltning" (Vetenskapsrådet Dnr 2011-5420)
http://vrproj.vr.se/detail.asp?arendeid=86851
Vikten av lokala gruppers agerande i naturresursförvaltning och kvinnors och mäns olika villkor inom miljöfrågor har uppmärksammats internationellt, speciellt i länderna i syd. Svensk biståndspolitik har internationellt ansetts ledande i frågor kring folkligt deltagande och jämställdhet. Samtidigt är inhemsk svensk naturvård i omvandling. Myndigheter, skogsbolag och lokalbefolkning är inbegripna i förhandlingar som inverkar på landsbygdens framtid. Ett uppmärksammat fall, till exempel, är Vargträsk, där motsättningarna mellan lokalbefolkningen och bolagen tidvis varit starka. Den nya naturvårdspolitiken (2001) efterlyser ”innovativa förvaltningsformer.” Trots Sveriges långa internationella erfarenhet inom lokal förvaltning av naturresurser och folkligt deltagande saknas det kunskap och forskning om hur verkligt lokalt deltagande i naturresursförvaltning skulle kunna gå till i Sverige. Situationen är liknande när det gäller frågor kring genus och naturresursförvaltning. Relationen mellan kvinnor och män i naturresursförvaltning har länge varit högt prioriterad inom svensk biståndspolitik, men det saknas nästan helt forskning och policy kring detta i den inhemska naturresurs diskussionen. I projektet söker vi därför närmare förstå varför svensk inhemsk- och utlands miljö/naturvårdspolitik verkar skilja sig åt i hur mycket man uppmärksammar och behandlar lokalt deltagande och genus. |
