Oroville-dammen i Kalifornien - vad kan vi lära? Oroville dammen i Kalifornien, med den skadade utskovskanalen (spillway) där vatten släpps för att inte dammen ska bli överfylld. 11 februari 2017. Foto: William Croyle, California Department of Water Resources (Wikimedia Commons) Följer du vad som händer i Kalifornien med Oroville-dammen? Det rapporteras inte så mycket i svensk media, men om du söker på #OrovilleDam så hittar du mängder med nyheter, bilder och berättelser. Det är väldigt höga vattenflöden, och en dåligt underhållen så kallad ”spillway”- utskovskanal - har gått sönder och den andra som ska användas för att släppa ut överflödigt vatten så inte själva dammen ska brista kan inte användas pga bristande underhåll. Uppemot 200 000 personer beordrades evakuera nedströms städer och delar av dessa har även blivit översvämmade. Dammägaren har helt enkelt inte full kontroll över vattnet och det orsakar nödläge. Med ytterligare regnstorm på ingång kan det innebära ännu värre scenario.Mer att läsa om det pågående arbetet samt bilder på denna länk, från California Department of Water Resources. Är det intressant för oss som bor i Sverige? I allra högsta grad är mitt svar. Vad finns då att lära, från ett sociotekniskt perspektiv? Jag brukar sammanfatta det i väldigt enkla ord. För det första - dammar läcker hela tiden (något annat vore fysiskt omöjligt) och brister förr eller senare. Det finns ett fåtal dammar som är flerhundraåriga, några är till och med tusenåriga. Dammars livslängd uppskattas numera till omkring 70-100 år. Det beror dock förstås på underhåll av de olika delarna. Många dammar brister eller får allvarliga skavanker redan i 50 årsåldern. Och ännu andra dammar brister ännu tidigare. Hur gamla de dammar som byggts under 1900-talet, och där väldigt många nu är över 50 år, kommer att bli är svårt att sia om, men i USA tas många dammar ur funktion och rivs just på grund av säkerhetsaspekter. För det andra, att dammar läcker och brister är ett faktum som fler behöver vara medvetna om och planera samhälle och egna liv efter. Det jag har sett under mina tre decennier med studier av dammar från sociotekniskt perspektiv är trots att väldigt många människor lever nära och nedströms riskfyllda dammar, så lämnas frågor om säkerhet främst över till själva dammsektorn att ensamt hantera. Samtidigt engagerar sig politiker och allmänhet sällan förrän det inträffar en nästan katastrof med evakuering, eller en katastrof där dammarna och vattnets krafter påverkar människors liv väldigt påtagligt. Dammar, på samma sätt som vägar, järnvägar, telekommunikationer, sjukvård, har avgörande inverkan i våra liv. Så länge de fungerar, så länge de inte brister, kan man lätt glömma bort det. Men, som sagt, när det blir på allvar – som nedströms Oroville – då märks det desto mer att det är frågor som betydligt fler borde vara insatta i och kunna ha faktagrundade kunskaper om. Sverige har redan haft ett flertal incidenter och även dammbrott. Tack och lov har vi inte än så länge inte haft någon katastrof. Men flera gånger hade det kunnat gå mycket illa. I oktober 1983 började den stora Suorva-dammen högst upp i Stora Lule älv att läcka. Att det upptäcktes i tid och kunde åtgärdas innan katastrofen var ett faktum, var antagligen mer tur och Försyn än teknisk skicklighet. John Tomma, som hade sitt viste precis nedanför dammväggen, upptäckte den rännil av vatten som inte skulle vara där och rapporterade till Vattenfall, som i sin tur hade maskiner och material på plats. Katastrofen som hade kunna radera ut hela Lule älvdal, kunde undvikas. I USA går mindre dammar sönder var och varannan vecka utan att det blir några stora nyheter internationellt om det. Globalt så går en till två riktigt stora dammar sönder per år. Den enda offentligt tillgängliga statistiken finns på Wikipedia, under titeln ”dam failure”. I Sverige finns inget officiellt tillgängligt register över dammbrott och incidenter. Det är känsliga frågor. Människor tenderar bli rädda och upprörda när riskerna kommer på tal. Det som är värt att veta och där allmänhet och politiker har något att säga till om är att dammar brister – eller hamnar i lägen som i Oroville och Suorva – av många olika skäl som i allra högsta grad kan påverkas genom politiska beslut. Någon har begått ett misstag, redan på designstadiet, under konstruktionen och/eller under användandet. Naturen – i form av jordbävningar och (oväntat) höga flöden – är en bidragande faktor. Utskovsluckor som fastnar är en ofta återkommande orsak. Dammar är även som vi människor, blir skröpligare med åren och särskilt efter 50. Underhållet kan ha misskötts. Detta kan i sin tur bero på att ekonomer eller andra ansvariga beslutsfattare tagit sparbeslut utan att förstå riskerna med åldrande infrastruktur. Oftast är det en kombination av flera orsaker. Bristande underhåll, grundade i besparingar, framstår nu som en av de bakomliggande orsakerna till situationen i Oroville. Det finns all anledning för såväl politiker som allmänhet i Sverige att börja fundera över hur underhåll av våra åldrande dammar ser ut. På samma sätt som konstruktion av nya dammar – det är främst gruvdammar nu – måste tas på allvar om människors säkerhet ska garanteras, nu och i framtiden. En fråga som man i Sverige - vare sig inom dammsektorn eller från politiskt håll - överhuvudtaget inte har sett över är kombinationen av vattenkraftdammar och gruvdammar. Det vill säga att kombinera två typer av dammar och stora tekniska system som var för sig redan innebär stora säkerhetsrisker för alla som lever nedströms. På två ställen föreslås detta nu genomföras, det är i Rönnbäck, Ume älv, och det är i Kallak-Gállok, Lule älv. Det intressanta i detta är att frågan om riskerna med denna kombination inte ens är uppe för diskussion, förutom i de påpekanden som jag gjort till berörda aktörer. Allmänheten kan ju inte förväntas sköta dammarna men däremot kan var och en förbereda sig för vad göra om och när dammarna brister. Man kan till exempel undvika att bosätta sig alltför nära reglerade vattendrag, och hålla sig informerad om riskerna med dammarna uppströms, samt hålla sig informerad om hur en evakuering ska gå till. Allmänheten kan ställa frågor om säkerhet till politiker och myndigheter. Myndigheter och politiker kan se till att samhällsplaneringen anpassas efter uppströms dammar. Både allmänhet och politiker kan och bör även följa dammsäkerhetsfrågorna betydligt bättre än vad man gör idag. Här har även media ett stort ansvar att hålla sig välinformerad. Råd och stöd finns till exempel att hämta hos den nationellt ansvariga myndigheten, Svenska kraftnät. Och berörda aktörer, som länsstyrelse, regering, Bergsstaten, Mark- och miljödomstolarna, och även Riksdagen både kan och bör se till att ställa seriösa frågor om lämpligheten i att kombinera två så pass omfattande och riskfyllda system, som gruvor och vattenkraft. *** Länkar till artiklar och bilder om Oroville dammen och den pågående situationen Webcam vid Oroville dammen https://www.parks.ca.gov/?page_id=29411 "Just a guy with a phone" kallar han sig, Sean D rapporterar" från Oroville via Periscope - nya tider när privatpersoner kan rapportera från översvämningar. Intressant att följa. https://www.periscope.tv/MyAmerica120/1zqKVbnjNlwKB Los Angeles Times http://www.latimes.com/local/california/la-me-oroville-spillway-failure-20170216-story.html SF Gate Nearly 200,000 ordered evacuated as Oroville Dam danger spikes http://m.sfgate.com/news/article/Lake-Oroville-discharging-water-over-dam-s-10926950.php?cmpid=twitter-mobile Artiklar om dammar författade av mig och medarbetare När det brister: En studie av dammsäkehet och säkerhetsarbete mot översvämningar längs Skellefte- och Umeälven, 2012 http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A758529&dswid=6550 Embodied Vulnerability in Large Scale Technical Systems – Vulnerable Dam Bodies, Water Bodies and Human Bodies, 2016 https://www.academia.edu/17979167/Embodied_Vulnerability_in_Large-Scale_Technical_Systems_Vulnerable_Dam_Bodies_Water_Bodies_and_Human_Bodies Andra intressanta artiklar och resurser om dammar, deras livslängd, dammbrott och säkerhet "Life-span of storage dams" http://www.waterpowermagazine.com/features/featurelife-span-of-storage-dams Lesson: Are Dams Forever? Integrated Teaching and Learning Program and Laboratory, College of Engineering, University of Colorado Boulder https://www.teachengineering.org/lessons/view/cub_dams_lesson08 ICOLD - International Commission on Large Dams http://icold-cigb.org/ SwedCold - Swedish Committee on Large Dams http://www.swedcold.org/ Sveriges nationella myndighet för dammsäkerhet är Svenska Kraftnät http://www.svk.se/aktorsportalen/dammsakerhet/ Svensk Energi - kurs om dammsäkerhet http://www.svenskenergi.se/Vi-erbjuder/Kurs-och-konferens/Kurser/D/Damms'akerhet-RIDAS/ Statlig utredning om dammsäkerhet i Sverige, SOU 2012:46 "Dammsäkerhet, Tydliga regler och effektiv tillsyn" http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2012/06/sou-201246/ Lule älv - nyhetsartiklar i samband med publikation av evakueringsfolder 2012 "Om dammen brister" http://www.nsd.se/nyheter/sa-slar-dammhaveriet-7326352.aspx http://www.kuriren.nu/nyheter/vad-hander-om-dammen-brister-8385420.aspx Broschyr från Länsstyrelsen, Luleå o Bodens kommuner "Om dammen brister" http://www.lulea.se/download/18.2f66458613c1bbd3d3d52/1357716748876/Damhaveribroschyr+2012+Lule%C3%A5.pdf |
May-Britt Öhman
Jag är docent i miljöhistoria, samt Fil.Dr. i Teknikhistoria (KTH 2007). Jag forskar och skriver om teknovetenskap, mänsklig säkerhet, vattensäkerhet, urfolkliga - samiska- frågor, om vatten, energifrågor, vattenkraft, gruvor, dammsäkerhet, vatten, vetenskap,rasism, kolonisation och avkolonisering. Jag är lule och skogssame, från Lule älvdal, med rötter från Tornedalen. Archives
September 2020
Categories |
RSS Feed
