Kallak - Gállok på regeringens bord 30 juni - har ni koll på dammsäkerhetsfrågorna?
Här planeras för flera gruvor, mitt i Lule älv, vid två magasin och en vattenkraftsdamm. Så efter en väldigt lång väntan är det till slut dags för Sveriges regering att avgöra frågan om det brittiska gruvföretaget ska få bearbetningskoncession i Kallak - Gállok. Vi är många som väntar på beskedet.
Det är redan uppenbart att gruvor i Jokkmokk skulle ha väldigt svåra konsekvenser för renskötseln i området, det finns inga möjligheter till samexistens. Om någon påstår något annat så är det grundat i okunskap eller så är det ren lögn.
Att en gruva inte skulle få förödande konsekvenser för vattenkvaliteten är också rent påhitt.(Se blogginlägg från 20 juli 2015) Gruvdammar läcker hela tiden, och det slutar aldrig. Det finns inga slutna system. Gruvdammar läcker konstant. Gruvdammar läcker och brister.
Men en fråga som jag tagit upp med Sveriges regering sedan 2012 är riskerna för dammbrott. I Kallak vill man alltså vill kombinera existerande vattenkraft - i Sveriges mest elproducerande älv (10 procent av hela Sveriges elproduktion), och som även står för balansen i det nationella nätet, med gruvdrift och gruvdammar. Gruvan ska alltså placeras mitt i själva älven, på en ö som är i direkt anslutning - inte på sidan av, utan direkt i Luleälvens vatten. Beowulf mining vill bryta malm under själva magasinet. Samt spränga flera hundra meters djup alldeles i anslutning till en redan existerande vattenkraftsdamm - Parkidammen. Parkidammen i sin tur är en högkonsekvensdamm, om den går sönder så följer alla dammar nedströms med. Det blir en total katastrof, i Jokkmokk, Vuollerim, Boden och Luleå. Ja, även förstås för alla mindre byar som ligger längs med älven nedströms.
Plus att även om detta inte skulle ske under gruvdriftens tid - som är beräknad till max 20-25 år - så ska gruvdammen stå kvar för all framtid som ett ständigt hot mot hela vattenkraftssystemet och en total dominoeffekt - som ovan nämnt - med allvarliga översvämningar och förmodligen flera människoliv förspillda. Gruvföretaget har bara ansvar i maximalt 30 år efter avslutad gruvdrift, men gruvdammen ska alltså stå kvar tills dess att nästa istid tar bort den.
Detta är alltså tidigare oprövat, det finns ingen erfarenhet på området i Sverige. Det finns vissa erfarenheter i Norge - Bleikvatn dammen som havererade på grund av sättningar i den äldre icke verksamma gruva som fanns i anslutning. Det finns även erfarenheter från Australien och England. Dock betvivlar jag att Sveriges regering har tagit del av dessa erfarenheter eftersom ingen i Sverige studerat detta och när jag ställt frågor om eventuella kunskaper, expertis och erfarenheter så ges enbart svaret - från den samlade expertisen i Sverige! - att det inte finns några sådana erfarenheter i Sverige.
Jag har hållit föredrag om detta många gånger, så här tänker jag att jag lägger in en powerpoint med bilder och text för dig som vill lära dig lite mer om dammsäkerhetsfrågor. Det är från min presentation på SweMineTechNet - Swedish Mineral Technology Network /Gruvrealistiska forskarnätverket - i Jokkmokk 2 februari i år (2016). Du kan även lyssna på min presentation här: http://bambuser.com/v/6077611 - den startar vid 1 h11 min. Se även hemsidan där hela dagens program finns med. Det finns andra viktiga presentationer där också, däribland av Helena Länta, Jokkmokk, Jåhkågasska sameby, renskötare och verksam inom företaget Sápmi ren och vilt: "Hållbara framtider för Jokkmokksföretagare? Några perspektiv från renskötseln och dess anknutna näringar". Det följer strax efter mitt föredrag.
Ja, det ska bli intressant imorgon. Det är många som våndas. Med all rätt. Förra regeringen hade inte minsta koll på dammsäkerhetsfrågorna, visade det sig när jag kontaktade Näringsdepartementet i november 2013 för att ställa frågor. Jag håller i alla fall tummarna för att Sveriges nuvarande regering har läst på i dessa frågor innan beslutet tas och att beslutet blir därefter, ett klart och entydigt nej till att riskera människors liv i Lule älvdal. Och att Norra Kärr - det vill säga vattenförsörjningen för 250 000 människor säkras. Visste du att Vättern som nu är hotad med Norra Kärr gruvan troligen kommer att behövas som vatten för Stockholm om sisådär 50 år då Mälaren (som Stockholm dricker från nu) har blivit försaltad på grund av havshöjningen (som i sin tur beror på klimatförändringen). Det kan nog vara smart att tänka lite långsiktigt tänker jag.
Det är redan uppenbart att gruvor i Jokkmokk skulle ha väldigt svåra konsekvenser för renskötseln i området, det finns inga möjligheter till samexistens. Om någon påstår något annat så är det grundat i okunskap eller så är det ren lögn.
Att en gruva inte skulle få förödande konsekvenser för vattenkvaliteten är också rent påhitt.(Se blogginlägg från 20 juli 2015) Gruvdammar läcker hela tiden, och det slutar aldrig. Det finns inga slutna system. Gruvdammar läcker konstant. Gruvdammar läcker och brister.
Men en fråga som jag tagit upp med Sveriges regering sedan 2012 är riskerna för dammbrott. I Kallak vill man alltså vill kombinera existerande vattenkraft - i Sveriges mest elproducerande älv (10 procent av hela Sveriges elproduktion), och som även står för balansen i det nationella nätet, med gruvdrift och gruvdammar. Gruvan ska alltså placeras mitt i själva älven, på en ö som är i direkt anslutning - inte på sidan av, utan direkt i Luleälvens vatten. Beowulf mining vill bryta malm under själva magasinet. Samt spränga flera hundra meters djup alldeles i anslutning till en redan existerande vattenkraftsdamm - Parkidammen. Parkidammen i sin tur är en högkonsekvensdamm, om den går sönder så följer alla dammar nedströms med. Det blir en total katastrof, i Jokkmokk, Vuollerim, Boden och Luleå. Ja, även förstås för alla mindre byar som ligger längs med älven nedströms.
Plus att även om detta inte skulle ske under gruvdriftens tid - som är beräknad till max 20-25 år - så ska gruvdammen stå kvar för all framtid som ett ständigt hot mot hela vattenkraftssystemet och en total dominoeffekt - som ovan nämnt - med allvarliga översvämningar och förmodligen flera människoliv förspillda. Gruvföretaget har bara ansvar i maximalt 30 år efter avslutad gruvdrift, men gruvdammen ska alltså stå kvar tills dess att nästa istid tar bort den.
Detta är alltså tidigare oprövat, det finns ingen erfarenhet på området i Sverige. Det finns vissa erfarenheter i Norge - Bleikvatn dammen som havererade på grund av sättningar i den äldre icke verksamma gruva som fanns i anslutning. Det finns även erfarenheter från Australien och England. Dock betvivlar jag att Sveriges regering har tagit del av dessa erfarenheter eftersom ingen i Sverige studerat detta och när jag ställt frågor om eventuella kunskaper, expertis och erfarenheter så ges enbart svaret - från den samlade expertisen i Sverige! - att det inte finns några sådana erfarenheter i Sverige.
Jag har hållit föredrag om detta många gånger, så här tänker jag att jag lägger in en powerpoint med bilder och text för dig som vill lära dig lite mer om dammsäkerhetsfrågor. Det är från min presentation på SweMineTechNet - Swedish Mineral Technology Network /Gruvrealistiska forskarnätverket - i Jokkmokk 2 februari i år (2016). Du kan även lyssna på min presentation här: http://bambuser.com/v/6077611 - den startar vid 1 h11 min. Se även hemsidan där hela dagens program finns med. Det finns andra viktiga presentationer där också, däribland av Helena Länta, Jokkmokk, Jåhkågasska sameby, renskötare och verksam inom företaget Sápmi ren och vilt: "Hållbara framtider för Jokkmokksföretagare? Några perspektiv från renskötseln och dess anknutna näringar". Det följer strax efter mitt föredrag.
Ja, det ska bli intressant imorgon. Det är många som våndas. Med all rätt. Förra regeringen hade inte minsta koll på dammsäkerhetsfrågorna, visade det sig när jag kontaktade Näringsdepartementet i november 2013 för att ställa frågor. Jag håller i alla fall tummarna för att Sveriges nuvarande regering har läst på i dessa frågor innan beslutet tas och att beslutet blir därefter, ett klart och entydigt nej till att riskera människors liv i Lule älvdal. Och att Norra Kärr - det vill säga vattenförsörjningen för 250 000 människor säkras. Visste du att Vättern som nu är hotad med Norra Kärr gruvan troligen kommer att behövas som vatten för Stockholm om sisådär 50 år då Mälaren (som Stockholm dricker från nu) har blivit försaltad på grund av havshöjningen (som i sin tur beror på klimatförändringen). Det kan nog vara smart att tänka lite långsiktigt tänker jag.
Här är länkarna i powerpointen:
Mount Polley gruvdammhaveri Kanada, augusti 2014:
https://www.youtube.com/watch?v=VYYwzAvQIF8
Enorma utsläpp i Talvivaara, Finland, 2012-2013 (och fortfarande problem)
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/utslappen-vid-talvivaaragruvan
Ungern - gruvdamm som havererade 2012
http://www.youtube.com/watch?v=7EqgjPm8hQg
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12565533.ab
Lista över större dammhaverier (obs mindre dammar som händer hela tiden finns inte med här):
den enda sammanställning som finns offentligt ligger på Wikipedia
http://en.wikipedia.org/wiki/Dam_failure#List_of_major_dam_failures
Den statliga utredningen SOU 2012:46 “Dammsäkerhet, Tydliga regler och effektiv tillsyn”
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2012/06/sou-201246/
Mount Polley gruvdammhaveri Kanada, augusti 2014:
https://www.youtube.com/watch?v=VYYwzAvQIF8
Enorma utsläpp i Talvivaara, Finland, 2012-2013 (och fortfarande problem)
http://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/utslappen-vid-talvivaaragruvan
Ungern - gruvdamm som havererade 2012
http://www.youtube.com/watch?v=7EqgjPm8hQg
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12565533.ab
Lista över större dammhaverier (obs mindre dammar som händer hela tiden finns inte med här):
den enda sammanställning som finns offentligt ligger på Wikipedia
http://en.wikipedia.org/wiki/Dam_failure#List_of_major_dam_failures
Den statliga utredningen SOU 2012:46 “Dammsäkerhet, Tydliga regler och effektiv tillsyn”
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2012/06/sou-201246/
RSS Feed
