MAY-BRITT ÖHMAN Technoscience, Gender & Indigeniousity Teknovetenskap, Genus & Urfolksexpertis
  • Start/Blog
  • About/ Om
  • Research
  • Books/Articles
  • Lectures/Teaching
  • Media
  • Activities
    • Untitled

Besöket i Laver - gamla och nya giftutsläpp i Pite älv. En forskningsanteckning och rapport.

9/8/2015

4 Comments

 
Picture
Ulf Johansson, Miljögruppen Pite älvdal, visar på karta för Ida Jansson utsträckningen över den nya planerade Laver dammen (3 x 7 km area) - som kan bli verklighet om Boliden får beviljat Bearbetningskoncession av Bergsstaten. Dess bakre ända kan då komma att vara i ett område som vetter ner mot Pite älv vid Storforsen. Dammens höjd beräknas enligt planerna bli ca 75 ( - 100) m i södra ändan och 35 m i norra ändan. Det vita pappersutklippet är den planerade dammen som motsvarar skalan på den utlagda kartan.

Picture
Karta över de platser vi besökte, som syns på bilder här. Platsen vid Stor-Laver är dock inte utpekad men är ungefär längst ner till vänster på bilden, om du följer sjön Stor-Laver. Klicka för större bild. Karta från hitta.se
Picture
MRI bild av mänsklig hjärna. Foto: Alamy. Laver har betecknats utifrån sina nuvarande pågående utsläpp av miljögifter som en Riskklass 1 kategori - det vill säga stor fara för människor. De senaste åren har forskning visat att miljögifter hos människor innebär ökad förekomst av vanliga folksjukdomar samt även att neurologiska sjukdomar ökar. Se artikelhänvisningar nedan.
PictureTill vänster, en magnetröntgenbild av mänsklig hjärna. Från artikeln av Colin Pritchard, angående ökande demens hos unga pga miljögifter. Klicka för länk till artikel. Foto: Alamy. Till höger: Här är den nedre delen av den havererade gamla Laverdammen. Här ligger en stor mängd farliga tungmetaller och sipprar långsamt ut. En låg vägg har byggts upp för att stoppa upp, men vatten strömmar fritt igenom och ut i marker och vattendrag, inklusive Pite älv. Foto: May-Britt Öhman

Tisdag 4e augusti besökte vi Laver. 
"Vi" är den teknovetenskapliga forskargruppen; denna gång med mig själv,May-Britt Öhman, Fil.Dr,  (socioteknisk dammsäkerhetsexpert), Eva-Lotta Thunqvist, Tekn. Dr,  (expert på vattenresurser,  docent i vattensäkerhet, KTH) och Ida Jansson, Tekn. Dr.,  disputerad i strömningslära - om vattens rörelser och påverkan/inverkan/samverkan. 
Detta är min, May-Britt Öhman, forskningsanteckning och rapport i bilder, filmer och hänvisningar till annan forskning, studier och inventeringar. Här finner du mina observationer och ytterligare frågeställningar  som besöket väckte. Kommentarer och förslag mottages med glädje. Jag hoppas vi kan skriva mer tillsammans om dessa viktiga frågor.  

Den teknovetenskapliga forskargruppen arbetar supradisciplinärt. Den supradisciplinära metoden innebär alltså att förutom att det är ett ”interdisciplinärt” akademiskt projekt med både samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga/tekniska discipliner involverade, så involveras kunskap baserad utanför universitet och forskningsinstitutioner. Den supradisciplinära metoden har vi utvecklat sedan 2010. Den går ut på att sammanföra de kunskaper och forskningsinsatser som görs av lokalbefolkning, individer, organisationer, myndigheter och även företag med akademisk forskning.  

Målet är att bidra till utveckling av verktyg och metoder för lokalbefolkning och urfolk i berörda älvskap/vattenskap att förhandla sin tillvaro, förbättra sina möjligheter till säkerhet och trygghet, samt för berörda industriella företag, stater och lokala aktörer att utveckla och förbättra sina förhållningssätt till urfolk och lokalbefolkning, och därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Forskningsprojektet finansieras av Formas 2012-2015. Länk till beskrivning av projektet. 

Här finner du  en kort rapport och iakttagelser i form av fotografier och korta filmer från vårt besök i Laver, samt en del informationslänkar och pdfer. Bloggen är  en forskningsanteckning. för min egen del. Samtidigt blir det en fortsättning av den supradisciplinära metoden. Därför är kommentarer varmt välkomna! Bidra gärna med egen kunskap, frågeställningar, iakttagelser. Jag har valt en inställning för kommentarer där jag måste godkänna först att undvika spam och attacker, men alla kommentarer som rör ämnet publiceras gladeligen.  

 Vi är oerhört tacksamma för Miljögruppen i Pite Älvdal som tog emot oss, försåg oss med mat och guidade oss runt i området med stor kunskap om alla delar. Vårt besök hamnade även i media, ett pressmeddelande sändes ut från Miljögruppen. NorrbottensKuriren tog in pressmeddelandet och PiteTidningen 5 augusti /uploads/5/6/3/3/56339843/pitetidningen_5_augusti_2015_may-britt.jpg  gjorde också ett kort reportage. Vi följer fortsatt arbetet och ser Miljögruppens arbete som en del av vår forskningsinsats. 
Det blir väldigt intressant att följa upp (bristen på) sanering av utsläppen från den gamla och raserade Lavergruvdammen samt utsläppen från gruvhålet,ägd av Boliden, samt ifrågasättandet av nyöppnandet av en ny gruva i området. 
 

 Den lokala miljögruppen har långt mer information än det jag kan delge här och det vi kunde notera var att de tillsammans är experter på såväl nutid som historiskt om den gamla gruvan och utsläppen. Det var en oerhört lärorik dag.  Vår förhoppning är att kunna publicera forskningsartiklar i frågan i samverkan med Miljögruppen och andra intresserade som hör av sig. 

Några frågor som redan nu infinner sig är:
1) Hur ser hälsokonsekvenserna ut från de tidigare och pågående utsläppen från gamla Laver gruvan? 
2) Vilka undersökningar och studier har gjorts ifråga om hälsokonsekvenser?

Det är redan känt att miljögifter orsakar folksjukdomar som typ 2 diabetes och även fetma. Se artikel från Uppsala universitet här: 
http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=2537&area=15,16&typ=artikel&lang=sv   samt från 2011 "
Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning" Länk: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=1493&area=3,4,10,16&typ=pm&na=&lang=sv

Nyligen har även en forskningsstudie publicerats som visar på en kraftigt ökad omfattning av neurologiska sjukdomar - inklusive tidigare demens - i Europa och USA. Se artikel på svenska här: http://www.vetallt.se/2015/08/07/tidig-demens-okar-forskare-varnar-for-tyst-epidemi/   och engelska här, forskaren Colin Pritchard skriver själv här: http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/aug/07/modern-life-dementia-40s-neurological-disease  
Studien hittar du på denna länk:  http://surgicalneurologyint.com/surgicalint_articles/neurological-deaths-of-american-adults-55-74-and-the-over-75s-by-sex-compared-with-20-western-countries-1989-2010-cause-for-concern/ 
Det är ju som Colin Pritchard skriver i artikeln i The Guardian, så att vi människor vet att vi påverkar naturen, men nu måste vi börja inse att vi är del av den natur vi påverkar. 


Här kan du också läsa mer om miljögifter och deras påverkan på människan: 
Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Miljogifter/    samt 
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/ 
Havet.nu  http://www.havet.nu/?d=32 
Forsknings.se Om gifter och påverkan på människor 
  http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/miljogifter.4.e19e3cd13279eb708c800051.html
och om hur gifter sprids:
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/miljogifter/tiofragorochsvar/pavilkasattspridsmiljogifterinaturen.5.e19e3cd13279eb708c8000129.html
Vattenmyndigheterna:http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/beslut-fp/miljoproblem/Pages/miljogifter.aspx


3) Mot bakgrund av denna forskning som visar på allvarliga konsekvenser för hälsa hos människor, och dessutom att Länsstyrelsen själva har visat på att Laver är i högsta riskklass för mänsklig hälsa:  Hur kommer det att den gamla gruvdammen tillåts att fortsatt stå och läcka miljögifter i princip fritt? 

4) Hur förhåller sig myndigheterna till de pågående utsläppen, vad gör man inom de olika myndigheter som är ansvariga? (Det handlar om kommunen, Länsstyrelsen - men även Havs- och Vattenmyndigheten samt inte minst både Riksdag och Regering som är ytterst ansvariga i dammsäkerhetsfrågor - Länk till aktörsportalen, svk.se.)

5) Hur förhåller sig Boliden som dels är ägare till den gamla gruvan och gruvdammen och dessutom markägare här till utsläppen? 

6) Hur ser samverkan ut mellan kommunerna - Älvsbyn och Piteå - ifråga om att skydda markerna - där människor plockar bär och renar och vilt betar - samt dricksvattnet - grundvatten och Pite älv? Det är ju nämligen så att både tidigare utsläpp och nya drabbar invånare såväl i Älvsbyn som Piteå. 

Ja- det är bara några frågor, som vi hoppas kunna besvara i en eller flera forskningsartiklar. 

Jag vill också framhålla att fältstudier - som den vi gjorde denna dag -  på plats INTE är något vanligt tillvägagångssätt när gruvdammar projekteras och byggs. De planeras oftast från skrivbord, långt bort. Eva-Lotta Thunqvist har över 25 års erfarenhet från just byggsidan, inom olika konsultföretag, framhöll i våra diskussioner att konsultföretag inte får betald arbetstid för att besöka platserna i någon större utsträckning. Vare sig för planeringen eller för uppföljningen av hur det blev. 

Vad händer just nu?

1. Gamla Lavergruvan och den raserade dammen Gruvdammen brast på 1950-talet. Fram till 1973 låg allt utsläpp öppet (enligt flera av deltagarna workshopen). Då såddes över. I en utredning över förorenade områden gjord av Länsstyrelsen 2013, bedöms Laver gamla gruvan ha Riskklass 1 - mycket stor risk för människors hälsa och miljö: 
"Spridningsförutsättningarna bedöms som mycket stora i mark och grundvatten,
som stora i ytvatten och som måttliga i sediment. Då det finns stora mängder
anrikningssand inom objektet bedöms föroreningsnivån som mycket stor i alla
medier. Föroreningarna är främst koppar och zink, där koppar bedöms ha hög
farlighet och zink måttlig farlighet. Känslighet och skyddsvärdet bedöms som
stort. Den samlade bedömningen blir riskklass 1, mycket stor risk för
människors hälsa och miljön.
Länk till inventeringen (PDF)  "Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun". Länsstyrelsen rapportserie nr 22/2013. 
 
Här finns länk till dokumentärfilmen "Laver - byn som försvann"  (reklamen slutar ca 1.30) 

Boliden fick först tillstånd att riva gamla dammen, då ytterligare dammhaveri hotade.  Det överklagades dock av Kammarrätten till Högsta Domstolen (2012). Se artikel i NorrbottensKuriren. 

Den senaste informationen är att Boliden ska täcka över området, dock inte ta bort sedimenten. Det innebär att de giftiga sedimenten kommer att fortsätta att läcka ut i omgivningen och grundvatten.  Dock har Boliden nu anmälts för miljöbrott i samband med utrivning av dammen då man inte lämnat in ett tillstånd för genomförandet till Länsstyrelsen. Nyhetsinslag SVT. 

2. Nya Laver projektet
I oktober 2014 lämnade Boliden in en ansökan om bearbetningskoncession, för en ny och betydligt större gruva vid Laver.
Länsstyrelsen rekommenderade dock Bergsstaten att säga nej till denna, med hänvisning till dels att det finns sjöar och vattendrag av riksintresse som måste skyddas, samt dels då det finns renskötsel som också är av riksintresse. Se nyhetsinslag här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/lansstyrelsen-vill-stoppa-lavergruvan
Just nu ligger ärendet därför hos Bergsstaten igen, i väntan på beslut. Antingen så följer Bergsstaten Länsstyrelsens rekommendation, eller så lämnar man frågan till Regeringen för beslut. Det ska bli intressant att se hur Bergsstaten agerar. I just denna fråga så handlar det ju både om natur/miljö/vatten - Natura 2000 OCH renskötsel som Länsstyrelsen prioriterar framför en ny gruva med stora miljökonsekvenser. 
Om ärendet hamnar hos Regeringen blir det intressant att se hur Regeringen agerar i denna fråga. Hur ser man på allvarliga miljöföroreningar, hot mot dricksvattentäkter? Hur förhåller man sig till det levande kulturarvet renskötseln? Regeringen har ett flertal ärenden att hantera i dessa mineralstrategidagar och gruvexploateringstider. Det finns mycket skrivet om detta, se till exempel Arne Müllers böcker "Smutsiga miljarder" och "Norrlandsparadoxen".   Frågor om varför man inte istället för att förstöra mer miljö satsar skattemedlen på återvinning ställs numera även från forskningshåll, av doktoranden vid Linköpings universitet, Nils Johansson. 
Men även om det skulle bli ett ja till Bearbetningskoncession, så återstår Miljöprövningen. Av oklar anledning så ligger nämligen Miljöprövningen allra sist i processen före gruvstart.  Det finns all anledning att ompröva hanteringen av gruvöppningar, med tanke på miljö, natur, hälsa och inte minst kulturarvet renskötsel i Sábme - Sameland. 

Här är Bolidens egen information om nya Laver projektet (hämtad 20150808) : http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Investeringsprojekt/Laver/ 

Intressant är förstås också att titta på Bolidens som företag. Vem ägs Boliden av och vem tar ansvar för vad företaget gör ifråga om  miljöpåverkan?   Här finns mer information om hur Boliden styrs  och här om vem som äger (per 20150630) . Jag noterar att det är till 22.5% större ägare. Andra AP fonden - dvs en förvaltare av allmänna pensionsfonder - är en av ägarna på 0.8 %. Största ägare är Norges bank, som också är en pensionsond, på 5.9%.  Sedan är det 77.5% mindre aktieägare.  Vilka slutsatser kan vi dra av dessa ägarförhållanden? Vem av ägarna har intresse av att Boliden sköter sina miljöåtaganden?   Vem tar ansvar när något går illa? Tyvärr har ju Boliden redan - vad jag känner till - tre dammbrott som man har klarat sig fria från i fråga om att betala för saneringarna. Dammbrottet i Laver på 1950-talet, Los Frailes i Spanien 1998, och Aitik i Gällivare år 2000. Se min bloggpost http://www.maybrittohman.com/startblog/laver-pite-alv-teknovetenskapliga-forskargruppen-pa-ny-rullande-workshop 


Picture
Vi tittar över området som blir del av det nya gruvområdet. Här vid Stor-Laver. Foto:May-Britt Öhman
Picture
Vi studerar omfattningen av den nya planerade gruvdammen. Enligt Bolidens förslag blir den ca 2 x 7 km stor. Om dess bakre ända havererar så rasar innehållet ut ned mot Pite älv, vid Storforsen (enligt Ulf Johansson, Miljögruppen Pite älvdal). Det är allvarligt ,minst sagt. Den vita pappersbiten motsvarar planerad gruvdamm och är i skala med kartbilden den ligger på. Dammhöjd bakre ända är 35 m och främre 75 (-100) m. Gruvdammar byggs på eftersom.
Picture
Här vår workshop vid den bakre änden av den planerade nya gruvdammen som alltså ska stå till nästa istid och då kommer att läcka ut en hel del tungmetaller. Planerad storlek är 3 gånger 7 kilometer i area. Höjden lär bli ca 50 meter. Foto: M-B Öhman
Picture
Här syns det gamla gruvhålet i Laver ovanifrån. En liten del av det gamla verket syns bortom bilen. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Här kommer vatten från gamla gruvhålet, och rinner på sidan av den gamla gruvdammen. Det är järn i vattnet. Hur det ser ut i övrigt är det man kan avläsa från Länsstyrelsens inventering - Riskklass 1 - stora miljörisker för människors hälsa. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Ulf Johansson förklarar om gamla Lavergruvan och utsläppen för Ida Jansson och Eva-Lotta Thunqvist. Bakom dem är det 105 meter djupa gruvhålet, som nu är vattenfyllt. Dock rinner det ständigt genom vatten härifrån och för med sig tungmetaller. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Ingången till gamla gruvhålet och den anslutande dammen med allehanda tungmetaller. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Här är vi nedströms - nedom gruvhålet. Detta är den gamla dammen som gick sönder. Utsläppen begränsas - i teorin - av en låg - ca 2 meter hög - stendamm. Dock rinner vatten förbi, både genom dammen, och vid sidan av. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Dammväggen som ska stoppa utsläpp av tungmetaller från den nedre dammen efter dammhaveriet som skedde på 1950-talet. Ca 2,5 m hög. Dock rinner vatten rakt igenom och fortsätter ut i marker och vattendrag, inklusive Piteälven. Se videoklipp nedan. Foto: May-Britt Öhman
På bilden nedan syns klarvattendammen (kallad Dammsjön). Margaretha Johansson skriver att vattnet  som nu "töms går genom en slags "rening" - stenar av olika storlekar. Vattnet "filtreras" där. Men i flera veckors tid har vattenfåran tagit en ny väg. Även här rinner helt orenat vatten från klarvattendammen ut i Gråbergsbäcken. Åter igen; vidare ner i sjösystemen. Här finns också väldigt giftiga metaller. Här ser man hur vattnet rinner vid sidan om reningen. Eftersom det pågått i flera veckors tid så förstår man att här finns ingen som helst tillsyn!!" Jag konstaterar att det även går ut i markerna och i myren precis nedanför. Där växer enligt uppgift hjortron som folk plockar. Självklart betar djur här också. Så förr eller senare kommer det in i människors kroppar.  Foton: May-Britt Öhman.
Picture
Här pågår Bolidens provborrningar för nya gruvprojektet. Även provborrningar innebär miljöstörningar, då grundvatten kommer upp och tar med sig eventuella giftiga tungmetaller. Dessutom lämnas ofta provborrningsrören kvar och innebär stora problem för såväl djur som människor som rör sig i området. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Artikel i Pitetidningen 5 augusti 2015. Foto: M-B Öhman.
Picture
Vi kombinerar gofika med presentationer av oss själva och våra olika expertområden. Alla deltagare är väldigt kunniga och insatta i både nutid och historia. Vattnets betydelse för hälsa och framtid är ett viktigt diskussionsämne. Hur kan vi göra för att säkra våra dricksvatten? Vad innebär giftiga utsläpp i våra dricksvatten för vår hälsa? Foto: May-Britt Öhman
Picture
Uttråkad forskningsassistent, Lexie. Professor Lexie, som underhöll med att hämta och försöka få deltagarna att kasta pinnar. Foto: May-Britt Öhman
Picture
Den mäktiga Storforsen i Pite älv, passerade vi på återvägen till Jokkmokk. Även Storforsen är hotad av det nya gruvprojektet, då den bakre ändan av den planerade nya dammen kommer att ligga inom skadeområdet. Foto: May-Britt Öhman
4 Comments
Laila Baer
8/8/2015 13:55:15

Jag misstänker att under vårfloden så virvlar nog mycket av bottensediment upp och drivs med flödena neråt och troligtvis hamnar det då bakom stenar och bakom kurvor som flödet gjort för där är platser som man finner guld under lättare materia. när det så blir lågvatten så kommer en del sediment upp i luften och startar upp försurningen eftersom det rör sej om sulfider.

Reply
Bo Hedman link
9/8/2015 04:20:08

Jag är väldigt nöjd och imponerad av detta fantastiska arbete.Som fd Älvsbybo blev jag väldigt upprörd över att kommunens invånare inte reagerade eller fått tillräcklig info. I samarbete med en annan tidig medlem i Miljögruppen la vi ut PT:s framsida med info om de skilda slutsatser kommun och Länsstyrelse kommit fram till. Ditt arbete innehåller alla viktiga delar av både gamla och nya projektet. Som barn fick jag höra mycket via min morfar, tidig sportfiskare, om den fiskdöd som drabbade området i början av 50-talet.Måtte detta projekt gå att stoppa!Naturen har redan "lidit" tillräckligt!!Det är skador som blir svåra att reparera även utan ny brytning.

Reply
Lilian Mikaelsson
11/8/2015 16:13:02

Miljögruppen Pite Älvdal ställer Boliden mot väggen
Byaföreningen i Vistträsk har bjudit in allmänheten till ett informationsmöte, där Bolidens representant kommer att informera och besvara frågor gällande mineraliseringen i Laver och planerna på en koppargruva i form av ett dagbrott.
Hittills har man från Bolidens håll i princip bara framhållit fördelarna för kommuninvånarna. Miljögruppen Pite Älvdal kommer därför att närvara för att direkt till ansvarig ställa frågor som belyser planerna och speglar gruvprojektets alla sidor och riskerna.
Miljögruppen hoppas få klarlägganden bl a om hur prognoserna ska uppfyllas och planerna realiseras. Hur kommer den snabba tekniska utvecklingen med hög automatisering att påverka antalet jobb i gruvan efter själva uppbyggnadsfasen? Vi vill också veta vilken erfarenhet Boliden har av att bygga gruvdammar, i så hög takt som blir fallet i Laver? Magasinet med gruvavfall och klardamm beräknas växa med 36 Mton årligen och den södra dammvallen bedöms bli 100 m hög.
– Marker som idag brukas kommer genom etablerandet av en koppargruva att förbrukas, säjer Ulf Johansson, talesperson i Miljögruppen Pite Älvdal.
– När gruvverksamheten är över och markerna gjorts obrukbara, påpekar Margaretha Johansson, en annan av talespersonerna, – så kommer hela området att läggas under vatten. En gigantisk artificiell sjö skall täcka över och gömma förödelsen, det är vad Boliden menar är att återställa naturen. Den negativa miljöpåverkan kommer i slutänden drabba lokalbefolkningen.
– Dessutom, vem vill bo kvar i en kommun där dricksvattnet riskerar att förgiftas och under hotet av att gruvdammen brister? Är det värt priset, 20 års gruvverksamhet, och sedan ingenting, undrar Ulf Johansson.
------------------------------------------------------------------------------------------------------Information och frågestund i Vistträsk
Tid: 10 augusti 2015, kl. 18:00
Plats: EFS i Vistträsk, Älvsbyns kommun

Reply
Lilian Mikaelsson
12/8/2015 11:58:20

Miljögruppen Pite Älvdal (genom Ulf Johansson)
Vi vill ge vår syn på en eventuell gruva. Vi tycker att jorden skall brukas, inte förbrukas.
Vid en eventuell gruva försvinner en hel del hållbara näringar som inte kan återupptas efter gruvdriften. Bland annat inom rennäring, skogsbruk (1700 ha läggs under vatten). Tillväxten på den skogsarealen är värd ca 1,2 miljoner per år. Vid gruvdrift försvinner dessa 1 700 ha. Även fiskodling, biltestverksamhet, turism, rekreation, jakt och fiske försvinner.
Vi kommer att få en gigantisk tickande bomb. En dammkonstruktion som blir en av Sveriges största sandmagasin. 700 miljoner ton avfall som innehåller tungmetaller. Dammen blir 100 m hög i söder och 40 m hög i norr. Tre km bred och sju km lång.
I söder börjar dammen ovanför Abborrträsket och slutar i norr vid Långträsket.
I norra delen av dammen är avståndet ned till Piteälven, Brudforsen, sju km och Piteälven ligger 140 meter lägre än dammen. Vid ett dammbrott så rinner avfallet ner mot vattensystemet som går rakt ut i Piteälven. Aitikgruvan startades 1968 och efter 47 år innehåller den 400 miljoner ton avfall. Lavers sandmagasin skall byggas på 20 år, alltså mindre än halva tiden, och kommer att bli nästan dubbelt så stor. Vi ifrågasätter dammsäkerheten.
Dessutom kommer dammen att läcka under lång tid efter gruvans slut. Enligt expertis vi talat med är inte frågan OM dammen brister utan NÄR.
Vid dammbrottet i Aitik år 2000 sköljde en flodvåg av kopparhaltigt vatten ut från klarningsmagasinet ned i vattendragen. Länsstyrelsen fann brister av kontroll, projektering, byggnation och övervakning. Ett stort dammbrott ägde även rum i Spanien 1998.
Vattendammar byggs säkrare för att kraftbolagen tjänar pengar på att dammen är stabil. Gruvbolagens dammar innebär en kostnad så därför görs de så billiga som möjligt. Av nio dammar som brustit i Sverige har Boliden varit ägare av sju stycken.
Detta är fakta och alla får bilda sig en egen uppfattning. Bra vatten är en förutsättning för liv!

Reply

Your comment will be posted after it is approved.


Leave a Reply.

    May-Britt Öhman

    Jag är docent i miljöhistoria, samt  Fil.Dr. i Teknikhistoria (KTH 2007). Jag forskar och skriver om teknovetenskap, mänsklig säkerhet, vattensäkerhet, urfolkliga - samiska- frågor, om vatten, energifrågor, vattenkraft, gruvor, dammsäkerhet,  vatten, vetenskap,rasism, kolonisation och avkolonisering.  Jag är lule och skogssame, från Lule älvdal, med rötter från Tornedalen.  
    Associate Professor in Environmental History, and PhD in History of Technology (2007, Royal Inst of Technology). I research on, and blog and post on Facebook about Indigenous - Sámi issues, natural resources, water, energy, hydropower, human security, water security, technoscience, dam safety, science, racism, colonization and decolonization.  Most of the time I write my blogs in Swedish, which is my maternal language but I occasionally  post in English. I am Forest and Lule Sámi of the Lule River Valley, my grandmother was from Torne river valley, thus I have Tornedalian heritage as well. 

    Email: [email protected]
    Personal site at Uppsala Univ.:
    http://katalog.uu.se/empinfo/?id=N8-902
    Website: Sámeednama friddja universitehta 
    Research gate:   
    https://www.researchgate.net/profile/May_Britt_Oehman
    Academia.edu: https://uppsala.academia.edu/MayBritt%C3%96hman


    Archives

    September 2020
    September 2019
    July 2019
    April 2019
    November 2017
    February 2017
    November 2016
    September 2016
    June 2016
    January 2016
    September 2015
    August 2015
    July 2015

    Categories

    All

    RSS Feed

Powered by Create your own unique website with customizable templates.