Ulf Johansson, Miljögruppen Pite älvdal, visar på karta för Ida Jansson utsträckningen över den nya planerade Laver dammen (3 x 7 km area) - som kan bli verklighet om Boliden får beviljat Bearbetningskoncession av Bergsstaten. Dess bakre ända kan då komma att vara i ett område som vetter ner mot Pite älv vid Storforsen. Dammens höjd beräknas enligt planerna bli ca 75 ( - 100) m i södra ändan och 35 m i norra ändan. Det vita pappersutklippet är den planerade dammen som motsvarar skalan på den utlagda kartan.
Karta över de platser vi besökte, som syns på bilder här. Platsen vid Stor-Laver är dock inte utpekad men är ungefär längst ner till vänster på bilden, om du följer sjön Stor-Laver. Klicka för större bild. Karta från hitta.se
MRI bild av mänsklig hjärna. Foto: Alamy. Laver har betecknats utifrån sina nuvarande pågående utsläpp av miljögifter som en Riskklass 1 kategori - det vill säga stor fara för människor. De senaste åren har forskning visat att miljögifter hos människor innebär ökad förekomst av vanliga folksjukdomar samt även att neurologiska sjukdomar ökar. Se artikelhänvisningar nedan.
Till vänster, en magnetröntgenbild av mänsklig hjärna. Från artikeln av Colin Pritchard, angående ökande demens hos unga pga miljögifter. Klicka för länk till artikel. Foto: Alamy. Till höger: Här är den nedre delen av den havererade gamla Laverdammen. Här ligger en stor mängd farliga tungmetaller och sipprar långsamt ut. En låg vägg har byggts upp för att stoppa upp, men vatten strömmar fritt igenom och ut i marker och vattendrag, inklusive Pite älv. Foto: May-Britt Öhman Tisdag 4e augusti besökte vi Laver.
"Vi" är den teknovetenskapliga forskargruppen; denna gång med mig själv,May-Britt Öhman, Fil.Dr, (socioteknisk dammsäkerhetsexpert), Eva-Lotta Thunqvist, Tekn. Dr, (expert på vattenresurser, docent i vattensäkerhet, KTH) och Ida Jansson, Tekn. Dr., disputerad i strömningslära - om vattens rörelser och påverkan/inverkan/samverkan.
Detta är min, May-Britt Öhman, forskningsanteckning och rapport i bilder, filmer och hänvisningar till annan forskning, studier och inventeringar. Här finner du mina observationer och ytterligare frågeställningar som besöket väckte. Kommentarer och förslag mottages med glädje. Jag hoppas vi kan skriva mer tillsammans om dessa viktiga frågor.
Den teknovetenskapliga forskargruppen arbetar supradisciplinärt. Den supradisciplinära metoden innebär alltså att förutom att det är ett ”interdisciplinärt” akademiskt projekt med både samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga/tekniska discipliner involverade, så involveras kunskap baserad utanför universitet och forskningsinstitutioner. Den supradisciplinära metoden har vi utvecklat sedan 2010. Den går ut på att sammanföra de kunskaper och forskningsinsatser som görs av lokalbefolkning, individer, organisationer, myndigheter och även företag med akademisk forskning.
Målet är att bidra till utveckling av verktyg och metoder för lokalbefolkning och urfolk i berörda älvskap/vattenskap att förhandla sin tillvaro, förbättra sina möjligheter till säkerhet och trygghet, samt för berörda industriella företag, stater och lokala aktörer att utveckla och förbättra sina förhållningssätt till urfolk och lokalbefolkning, och därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Forskningsprojektet finansieras av Formas 2012-2015. Länk till beskrivning av projektet.
Här finner du en kort rapport och iakttagelser i form av fotografier och korta filmer från vårt besök i Laver, samt en del informationslänkar och pdfer. Bloggen är en forskningsanteckning. för min egen del. Samtidigt blir det en fortsättning av den supradisciplinära metoden. Därför är kommentarer varmt välkomna! Bidra gärna med egen kunskap, frågeställningar, iakttagelser. Jag har valt en inställning för kommentarer där jag måste godkänna först att undvika spam och attacker, men alla kommentarer som rör ämnet publiceras gladeligen.
Vi är oerhört tacksamma för Miljögruppen i Pite Älvdal som tog emot oss, försåg oss med mat och guidade oss runt i området med stor kunskap om alla delar. Vårt besök hamnade även i media, ett pressmeddelande sändes ut från Miljögruppen. NorrbottensKuriren tog in pressmeddelandet och PiteTidningen 5 augusti /uploads/5/6/3/3/56339843/pitetidningen_5_augusti_2015_may-britt.jpg gjorde också ett kort reportage. Vi följer fortsatt arbetet och ser Miljögruppens arbete som en del av vår forskningsinsats.
Det blir väldigt intressant att följa upp (bristen på) sanering av utsläppen från den gamla och raserade Lavergruvdammen samt utsläppen från gruvhålet,ägd av Boliden, samt ifrågasättandet av nyöppnandet av en ny gruva i området.
Den lokala miljögruppen har långt mer information än det jag kan delge här och det vi kunde notera var att de tillsammans är experter på såväl nutid som historiskt om den gamla gruvan och utsläppen. Det var en oerhört lärorik dag. Vår förhoppning är att kunna publicera forskningsartiklar i frågan i samverkan med Miljögruppen och andra intresserade som hör av sig.
Några frågor som redan nu infinner sig är:
1) Hur ser hälsokonsekvenserna ut från de tidigare och pågående utsläppen från gamla Laver gruvan?
2) Vilka undersökningar och studier har gjorts ifråga om hälsokonsekvenser?
Det är redan känt att miljögifter orsakar folksjukdomar som typ 2 diabetes och även fetma. Se artikel från Uppsala universitet här:
http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=2537&area=15,16&typ=artikel&lang=sv samt från 2011 "Samband visat mellan miljögifter och åderförkalkning" Länk: http://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=1493&area=3,4,10,16&typ=pm&na=&lang=sv
Nyligen har även en forskningsstudie publicerats som visar på en kraftigt ökad omfattning av neurologiska sjukdomar - inklusive tidigare demens - i Europa och USA. Se artikel på svenska här: http://www.vetallt.se/2015/08/07/tidig-demens-okar-forskare-varnar-for-tyst-epidemi/ och engelska här, forskaren Colin Pritchard skriver själv här: http://www.theguardian.com/commentisfree/2015/aug/07/modern-life-dementia-40s-neurological-disease
Studien hittar du på denna länk: http://surgicalneurologyint.com/surgicalint_articles/neurological-deaths-of-american-adults-55-74-and-the-over-75s-by-sex-compared-with-20-western-countries-1989-2010-cause-for-concern/
Det är ju som Colin Pritchard skriver i artikeln i The Guardian, så att vi människor vet att vi påverkar naturen, men nu måste vi börja inse att vi är del av den natur vi påverkar.
Här kan du också läsa mer om miljögifter och deras påverkan på människan:
Naturvårdsverket: http://www.naturvardsverket.se/Amnen/Miljogifter/ samt
http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Manniska/Miljogifter/
Havet.nu http://www.havet.nu/?d=32
Forsknings.se Om gifter och påverkan på människor
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/miljogifter.4.e19e3cd13279eb708c800051.html
och om hur gifter sprids:
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/miljogifter/tiofragorochsvar/pavilkasattspridsmiljogifterinaturen.5.e19e3cd13279eb708c8000129.html
Vattenmyndigheterna:http://www.vattenmyndigheterna.se/Sv/bottenviken/beslut-fp/miljoproblem/Pages/miljogifter.aspx
3) Mot bakgrund av denna forskning som visar på allvarliga konsekvenser för hälsa hos människor, och dessutom att Länsstyrelsen själva har visat på att Laver är i högsta riskklass för mänsklig hälsa: Hur kommer det att den gamla gruvdammen tillåts att fortsatt stå och läcka miljögifter i princip fritt?
4) Hur förhåller sig myndigheterna till de pågående utsläppen, vad gör man inom de olika myndigheter som är ansvariga? (Det handlar om kommunen, Länsstyrelsen - men även Havs- och Vattenmyndigheten samt inte minst både Riksdag och Regering som är ytterst ansvariga i dammsäkerhetsfrågor - Länk till aktörsportalen, svk.se.)
5) Hur förhåller sig Boliden som dels är ägare till den gamla gruvan och gruvdammen och dessutom markägare här till utsläppen?
6) Hur ser samverkan ut mellan kommunerna - Älvsbyn och Piteå - ifråga om att skydda markerna - där människor plockar bär och renar och vilt betar - samt dricksvattnet - grundvatten och Pite älv? Det är ju nämligen så att både tidigare utsläpp och nya drabbar invånare såväl i Älvsbyn som Piteå.
Ja- det är bara några frågor, som vi hoppas kunna besvara i en eller flera forskningsartiklar.
Jag vill också framhålla att fältstudier - som den vi gjorde denna dag - på plats INTE är något vanligt tillvägagångssätt när gruvdammar projekteras och byggs. De planeras oftast från skrivbord, långt bort. Eva-Lotta Thunqvist har över 25 års erfarenhet från just byggsidan, inom olika konsultföretag, framhöll i våra diskussioner att konsultföretag inte får betald arbetstid för att besöka platserna i någon större utsträckning. Vare sig för planeringen eller för uppföljningen av hur det blev.
Vad händer just nu?
1. Gamla Lavergruvan och den raserade dammen Gruvdammen brast på 1950-talet. Fram till 1973 låg allt utsläpp öppet (enligt flera av deltagarna workshopen). Då såddes över. I en utredning över förorenade områden gjord av Länsstyrelsen 2013, bedöms Laver gamla gruvan ha Riskklass 1 - mycket stor risk för människors hälsa och miljö:
"Spridningsförutsättningarna bedöms som mycket stora i mark och grundvatten,
som stora i ytvatten och som måttliga i sediment. Då det finns stora mängder
anrikningssand inom objektet bedöms föroreningsnivån som mycket stor i alla
medier. Föroreningarna är främst koppar och zink, där koppar bedöms ha hög
farlighet och zink måttlig farlighet. Känslighet och skyddsvärdet bedöms som
stort. Den samlade bedömningen blir riskklass 1, mycket stor risk för
människors hälsa och miljön.
Länk till inventeringen (PDF) "Inventering av förorenade områden i Älvsbyns kommun". Länsstyrelsen rapportserie nr 22/2013.
Här finns länk till dokumentärfilmen "Laver - byn som försvann" (reklamen slutar ca 1.30)
Boliden fick först tillstånd att riva gamla dammen, då ytterligare dammhaveri hotade. Det överklagades dock av Kammarrätten till Högsta Domstolen (2012). Se artikel i NorrbottensKuriren.
Den senaste informationen är att Boliden ska täcka över området, dock inte ta bort sedimenten. Det innebär att de giftiga sedimenten kommer att fortsätta att läcka ut i omgivningen och grundvatten. Dock har Boliden nu anmälts för miljöbrott i samband med utrivning av dammen då man inte lämnat in ett tillstånd för genomförandet till Länsstyrelsen. Nyhetsinslag SVT.
2. Nya Laver projektet
I oktober 2014 lämnade Boliden in en ansökan om bearbetningskoncession, för en ny och betydligt större gruva vid Laver.
Länsstyrelsen rekommenderade dock Bergsstaten att säga nej till denna, med hänvisning till dels att det finns sjöar och vattendrag av riksintresse som måste skyddas, samt dels då det finns renskötsel som också är av riksintresse. Se nyhetsinslag här: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/norrbotten/lansstyrelsen-vill-stoppa-lavergruvan
Just nu ligger ärendet därför hos Bergsstaten igen, i väntan på beslut. Antingen så följer Bergsstaten Länsstyrelsens rekommendation, eller så lämnar man frågan till Regeringen för beslut. Det ska bli intressant att se hur Bergsstaten agerar. I just denna fråga så handlar det ju både om natur/miljö/vatten - Natura 2000 OCH renskötsel som Länsstyrelsen prioriterar framför en ny gruva med stora miljökonsekvenser.
Om ärendet hamnar hos Regeringen blir det intressant att se hur Regeringen agerar i denna fråga. Hur ser man på allvarliga miljöföroreningar, hot mot dricksvattentäkter? Hur förhåller man sig till det levande kulturarvet renskötseln? Regeringen har ett flertal ärenden att hantera i dessa mineralstrategidagar och gruvexploateringstider. Det finns mycket skrivet om detta, se till exempel Arne Müllers böcker "Smutsiga miljarder" och "Norrlandsparadoxen". Frågor om varför man inte istället för att förstöra mer miljö satsar skattemedlen på återvinning ställs numera även från forskningshåll, av doktoranden vid Linköpings universitet, Nils Johansson.
Men även om det skulle bli ett ja till Bearbetningskoncession, så återstår Miljöprövningen. Av oklar anledning så ligger nämligen Miljöprövningen allra sist i processen före gruvstart. Det finns all anledning att ompröva hanteringen av gruvöppningar, med tanke på miljö, natur, hälsa och inte minst kulturarvet renskötsel i Sábme - Sameland.
Här är Bolidens egen information om nya Laver projektet (hämtad 20150808) : http://www.boliden.com/sv/Verksamheter/Investeringsprojekt/Laver/
Intressant är förstås också att titta på Bolidens som företag. Vem ägs Boliden av och vem tar ansvar för vad företaget gör ifråga om miljöpåverkan? Här finns mer information om hur Boliden styrs och här om vem som äger (per 20150630) . Jag noterar att det är till 22.5% större ägare. Andra AP fonden - dvs en förvaltare av allmänna pensionsfonder - är en av ägarna på 0.8 %. Största ägare är Norges bank, som också är en pensionsond, på 5.9%. Sedan är det 77.5% mindre aktieägare. Vilka slutsatser kan vi dra av dessa ägarförhållanden? Vem av ägarna har intresse av att Boliden sköter sina miljöåtaganden? Vem tar ansvar när något går illa? Tyvärr har ju Boliden redan - vad jag känner till - tre dammbrott som man har klarat sig fria från i fråga om att betala för saneringarna. Dammbrottet i Laver på 1950-talet, Los Frailes i Spanien 1998, och Aitik i Gällivare år 2000. Se min bloggpost http://www.maybrittohman.com/startblog/laver-pite-alv-teknovetenskapliga-forskargruppen-pa-ny-rullande-workshop
Vi tittar över området som blir del av det nya gruvområdet. Här vid Stor-Laver. Foto:May-Britt Öhman
Vi studerar omfattningen av den nya planerade gruvdammen. Enligt Bolidens förslag blir den ca 2 x 7 km stor. Om dess bakre ända havererar så rasar innehållet ut ned mot Pite älv, vid Storforsen (enligt Ulf Johansson, Miljögruppen Pite älvdal). Det är allvarligt ,minst sagt. Den vita pappersbiten motsvarar planerad gruvdamm och är i skala med kartbilden den ligger på. Dammhöjd bakre ända är 35 m och främre 75 (-100) m. Gruvdammar byggs på eftersom.
Här vår workshop vid den bakre änden av den planerade nya gruvdammen som alltså ska stå till nästa istid och då kommer att läcka ut en hel del tungmetaller. Planerad storlek är 3 gånger 7 kilometer i area. Höjden lär bli ca 50 meter. Foto: M-B Öhman
Här syns det gamla gruvhålet i Laver ovanifrån. En liten del av det gamla verket syns bortom bilen. Foto: May-Britt Öhman
 Här kommer vatten från gamla gruvhålet, och rinner på sidan av den gamla gruvdammen. Det är järn i vattnet. Hur det ser ut i övrigt är det man kan avläsa från Länsstyrelsens inventering - Riskklass 1 - stora miljörisker för människors hälsa. Foto: May-Britt Öhman |  Ulf Johansson förklarar om gamla Lavergruvan och utsläppen för Ida Jansson och Eva-Lotta Thunqvist. Bakom dem är det 105 meter djupa gruvhålet, som nu är vattenfyllt. Dock rinner det ständigt genom vatten härifrån och för med sig tungmetaller. Foto: May-Britt Öhman  Ingången till gamla gruvhålet och den anslutande dammen med allehanda tungmetaller. Foto: May-Britt Öhman |
Här är vi nedströms - nedom gruvhålet. Detta är den gamla dammen som gick sönder. Utsläppen begränsas - i teorin - av en låg - ca 2 meter hög - stendamm. Dock rinner vatten förbi, både genom dammen, och vid sidan av. Foto: May-Britt Öhman
Dammväggen som ska stoppa utsläpp av tungmetaller från den nedre dammen efter dammhaveriet som skedde på 1950-talet. Ca 2,5 m hög. Dock rinner vatten rakt igenom och fortsätter ut i marker och vattendrag, inklusive Piteälven. Se videoklipp nedan. Foto: May-Britt Öhman
På bilden nedan syns klarvattendammen (kallad Dammsjön). Margaretha Johansson skriver att vattnet som nu "töms går genom en slags "rening" - stenar av olika storlekar. Vattnet "filtreras" där. Men i flera veckors tid har vattenfåran tagit en ny väg. Även här rinner helt orenat vatten från klarvattendammen ut i Gråbergsbäcken. Åter igen; vidare ner i sjösystemen. Här finns också väldigt giftiga metaller. Här ser man hur vattnet rinner vid sidan om reningen. Eftersom det pågått i flera veckors tid så förstår man att här finns ingen som helst tillsyn!!" Jag konstaterar att det även går ut i markerna och i myren precis nedanför. Där växer enligt uppgift hjortron som folk plockar. Självklart betar djur här också. Så förr eller senare kommer det in i människors kroppar. Foton: May-Britt Öhman.
Här pågår Bolidens provborrningar för nya gruvprojektet. Även provborrningar innebär miljöstörningar, då grundvatten kommer upp och tar med sig eventuella giftiga tungmetaller. Dessutom lämnas ofta provborrningsrören kvar och innebär stora problem för såväl djur som människor som rör sig i området. Foto: May-Britt Öhman
Artikel i Pitetidningen 5 augusti 2015. Foto: M-B Öhman.
Vi kombinerar gofika med presentationer av oss själva och våra olika expertområden. Alla deltagare är väldigt kunniga och insatta i både nutid och historia. Vattnets betydelse för hälsa och framtid är ett viktigt diskussionsämne. Hur kan vi göra för att säkra våra dricksvatten? Vad innebär giftiga utsläpp i våra dricksvatten för vår hälsa? Foto: May-Britt Öhman
Uttråkad forskningsassistent, Lexie. Professor Lexie, som underhöll med att hämta och försöka få deltagarna att kasta pinnar. Foto: May-Britt Öhman
Den mäktiga Storforsen i Pite älv, passerade vi på återvägen till Jokkmokk. Även Storforsen är hotad av det nya gruvprojektet, då den bakre ändan av den planerade nya dammen kommer att ligga inom skadeområdet. Foto: May-Britt Öhman
RSS Feed
