MAY-BRITT ÖHMAN Technoscience, Gender & Indigenousity Teknovetenskap, Genus & Urfolkligt
  • Start/Blog
  • About/ Om
  • Research
  • Books/Articles
  • Lectures/Teaching
  • Media
  • Activities
    • Untitled

I vilket översvämningsområde bor du? 

8/9/2015

1 Kommentar

 
Just nu är det översvämningar i Hallsberg kommun. Få kan ha missat detta.  Det som rapporteras i medier som jag lyssnar på handlar oftast om nuläget - sällan om orsakerna till varför det blivit som det blivit. Det är dramatiska bilder och det verkar som om det var oundvikligt.

Dock är detta inte på något sätt en naturkatastrof. Det är överhuvudtaget väldigt sällan det är rena naturkatastrofer när det blir översvämningar. Vattendrag översvämmas nämligen med jämna mellanrum, det är snarast en naturlag. Problemet är när vi bebygger översvämningsområden. 


Jag var förstås tvungen att leta upp lite mer information om just denna översvämning. Och det visade sig att det inte är någon naturkatastrof - eller olycka, katastrof är det ju knappast i denna skala, inga döda, mest ekonomiska förluster - , utan snarare en väldigt olycklig och dåligt underbyggd bebyggelseplanering. 

"– Det är bra att det händer nu, med översvämningen av Kumlaån. Det är en nyttig påminnelse om naturens krafter, säger Peter Eriksson som aldrig trott på att en bebyggelse i närheten av Kumlaån vore möjlig av säkerhetsskäl." http://na.se/nyheter/hallsberg/1.3145420-konsekvenser-for-framtida-byggande 

Peter Eriksson är mångårig miljöchef i Kumla kommun, och sedan en vecka även för Hallsbergs kommun säger det som många kunniga på samhällsplanering och vattenresurser känner väl till. Problemet är dock vattenanalfabetismen - okunskapen om vatten och dess natur.  Beslutsfattare verkar ha svårt att lyssna på de som faktiskt har kompetensen när det gäller säkerhetsfrågor. Och allmänheten vill gärna bo nära vatten. Vill inte du? 



Sammaledes gäller förstås alla reglerade vattendrag, alla dämda älvar, där dammarna nu åldras. Det sker dammhaverier konstant, incidenter likaså, och det är bara ren tur att ingen rejäl människoorsakad katastrof ännu har hänt - i Sverige. För det har hänt på många andra ställlen.



Det har även stor relevans för alla gruvdammar. Som bekant så står ju alla gruvdammar nämligen utomhus och fylls då på med nederbörd. Med ökade flöden - så blir det även ökade flöden genom gruvdammar - med större risker för dammbrott, och ökad spridning av gifter med genomrinnande vatten. 

När det väl händer att det blir en översvämning, en damm brister - så är det viktigt att de områden som ligger nedströms är bebyggda på så sätt att så liten skada som möjligt uppstår. Inte förlägga boendehus, strategiskt viktiga byggnader såsom sjukhus (jämför tex Sunderby Sjukhus som ligger extremt nära Lule älv och dessutom väldigt lågt) och skolor mfl för nära vattendrag. 



Dessutom måste det finnas avrinningsområden- marker som kan svälja översvämningarna, myrar, ängar. Såkallade "hårdgjorda ytor" - asfalterade vägar tex - har ingen förmåga att ta hand om stora vattenmassor. 

Vad gäller gruvdammarna - ja - det man kan säga här är framförallt att se till att de inte etableras för nära de områden människor lever i, för då förstörs dricksvatten och marker för lång tid framöver. 

Så Peter Eriksson har fullt rätt - det är en nyttig påminnelse. Med ökande temperaturer kan vi förvänta oss ännu mer återkommande höga flöden. Det gäller att vara beredda på konsekvenserna av detta. 

Ja, klart slut från mig i just översvämningsfrågan för denna gång. Tänk på detta när ni ser nyhetsrapporteringen om översvämningarna framöver. Och tänk på detta - när du köper /bygger ditt hus eller lägenhet. Var bor du, i vilket översvämningsområde bor du? 







1 Kommentar
Lena Jönsson Kelc
23/8/2017 09:59:34

Jag bor i Helsingborg i Skåne och äger en jordbruksfastighet.
I det området jär det ständigt översvämningar just på grund av vad naturliga orsaker.
Här är utdikat och ledningarna är underdimmotionerade, följden blir att när rören inte kan svälja mer, rinner vattnet som ytvatten och svämmar över stora områden.
Jag är med och bidrager till att återställa naturen genom Rååns återskapande av våtmarker. På min mark har en våtmark återskapats och som en fortsättning på det vill vi ta bort rörledningar och öppna upp den tidigare bäcken har varit som nu består av en rörledning.
Jag håller med om att det myndigheter och allmänheten inte har någon kunskap om vattnets naturliga kretslopp. Detta är inte naturkatastrofer utan på grund av människan inverkan. Här i Skåne är det torrlagt 85 procentsedan 1800-talet, men då berodde det på fattigdom. Dagens lantbruk är rena rovdriften på jorden som utarmas, och vattnet blir övergött och förgiftat. Alla bäckar/våtmarker renar vattnet.
När det rinner i ledningarna rakt ut i Östersjön så är det inte renat.
Jag tycker att myndigheter borde ha bättre kunskap om sådana viktiga samhällsproblem.
Med vänliga hälsningar
Lena

Svara

Din kommentar kommer att publiceras när den har godkänts.


Lämna ett svar.

    May-Britt Öhman

    Jag är lule/skogssame och Fil.Dr. i Teknik- och Vetenskapshistoria, forskare vid Uppsala universitet, Teknovetenskapliga forskargruppen, Centrum för Genusvetenskap. I am Lule/Forest Sámi, PhD of History of Science and Technology, researcher, and leader of the Technoscience Research group, Centre for Gender Research, Uppsala University. Jag forskar och skriver om teknovetenskap, mänsklig säkerhet, vattensäkerhet, urfolkliga - samiska- frågor, om vatten, energifrågor, vattenkraft, gruvor, dammsäkerhet,  vatten, vetenskap,rasism, kolonisation och avkolonisering. I do research on, and blog, tweet and post on Facebook about Indigenous - Sámi issues, natural resources, water, energy, hydropower, human security, water security, technoscience, dam safety, science, racism, colonization and decolonization.  Most of the time I write my blogs in Swedish, which is my maternal language but I often post in English too.
    Twitter https://twitter.com/may_brittohman
    Email: may-britt.ohman@gender.uu.se
    Websites www.gender.uu.se
    Personal site:
    http://katalog.uu.se/empinfo/?id=N8-902
    Academia.edu: https://uppsala.academia.edu/MayBritt%C3%96hman

    Archives

    November 2017
    Februari 2017
    November 2016
    September 2016
    Juni 2016
    Januari 2016
    September 2015
    Augusti 2015
    Juli 2015

    Categories

    Alla

    RSS-flöde

Driven av
✕