Jag strejkar mot klimatstrejken - Eller varför Bolsonaro har rätt

Elproduktion - torrfåra - vattenkraft - i urfolksterritorium - är det hållbart? Nedströms Letsidammen, Lilla Lule älv. Foto: M-B Öhman

Filmen "Älven - min vän", fyra kvinnor berättar om sina erfarenheter av vattenkraftsexploateringen av Lule älv, i urfolksterritorium, för elproduktion. 2018. Trailer. 

Jag strejkar mot klimatstrejken 
Eller varför Bolsonaro har rätt
 
[Uppdaterad 2019-09-28 kl 19.15 med lite mer utveckling av mina tankar, samt referenser,  länkar, bilder och videor] 

Säkert alldeles för långt, men om ni vill göra som Greta och Fridays for Future uppmanar, och lyssna på Vetenskapen – så läs detta. Jag är disputerad forskare i Teknikhistoria (KTH), forskningsledare för projekt med fokus på klimat och miljö, inom det Nationella programmet om klimat,  och sysslar just med klimat- och miljöfrågor. Dessutom är jag skogs/lule same.  Detta är ett första försök att formulera mig i en längre text. Och jag påstår inte att jag har Rätt, för att jag är disputerad forskare - utan som vetenskaplig forskare så bör man ventilera sina insikter och idéer. Det är så god vetenskap och kunskap produceras. Jag tar därför gärna emot kommentarer och frågor.
 
---
Idag strejkar jag mot klimatstrejken. Varför?
 
Jag har sedan ett år tillbaka observerat Greta Thunbergs framfart och växande inflytande och den allt större uppmärksamhet hon fått säkert med samma entusiasm som många andra som liksom jag själv arbetat med miljö och klimatfrågor i tre-fyra decennier. Som forskare med fokus på klimat, miljö, vatten, naturresurser ur historiska,  feministiskt teknovetenskapliga och urfolksperspektiv så är det fantastiskt att se att en 15åring, nu 16 åring från Sverige lyckas få hela världen att gå igång och uppmärksamma på det som är en självklarhet – att förstå att det inte finns en Planet B!
 
Jag tror inte det varit så här mycket uppmärksamhet på något liknande sedan 1992, och Earth Summit - toppmötet om jordens framtid - i Rio de Janeiro, där urfolk för första gången syntes ordentligt i FN sammanhang. Och arbetet med Agenda 21 som jag och många andra ungdomar arbetade med.
Visst, sociala medier som inte är ett moln utan högst fysiska servrar och drivs på miljöförstörande el, har en avgörande del i detta. Utan de eldrivna Instagram, Facebook, Twitter hade det aldrig blivit densamma virala effekt. Ja till och med ordet "Viral" är beroende av el (och fossila bränslen).
 
#Fastmarkrentvattenlevandekulturarv
 
Lite avundsjuk är jag nog, det ska erkännas. I november 2013 var jag nämligen med och startade protester utan för Sveriges Riksdag – för att skydda våra vatten och marker. Det började med protester mot åtalen mot de som var med i Kallak/Gállok för att skydda marker och Lule älv mot en miljöförstörande och urfolksförstörande gruvexploatering, med planerad livslängd på maximalt 20-25 år, samtidigt som förutsättningarna för den urfolkskultur som finns i området skulle förstöras helt, och dricksvattnet för Luleå stad och fiskevattnet nedströms och i området förgiftas för all framtid.  [https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5717530 ]
 
 #Fastmarkrentvattenlevandekulturarv  Dessa protester pågår nu varje torsdag kl 11-12 på Riksbron [http://www.riksbro.se/]  i Stockholm.  Det är ett enträget arbete i ur och skur med urfolksperspektiv i fokus, och för att skydda vårt vatten och vår miljö mot förstörelse.  Läs mer om Gállok/Kallak https://www.maybrittohman.com/startblog/kallak-gallok-dammosakerheter-och-oskyddat-dricksvatten   Norra Kärr https://www.youtube.com/watch?v=0DPj3zhhRTU  Ojnare/Bästeträsk http://www.ojnareskogen.se/
 
Men, om vi frångår min lilla avundsjuka och frustration över att denna pågående aktion fått så lite uppmärksamhet medan Gretas ensamma skolstrejk för klimatet fått en massiv uppmärksamhet, så är det många andra saker som skaver desto mer, för mig som forskare – som företrädare för just Vetenskaplig forskning, det som brukar hänvisas till från Greta och Fridays for future.

Berta Caceres – Lenca urfolk, miljöaktivist som mördades för sin kamp mot ett dammprojekt

I talet i FN talar Greta om människor som dör. Hänvisningen är till Klimatet. Oväder som kräver människoliv, förmodar jag.  Politiska ledare måste agera, är uppmaningen.  Men  jag undrar varför detta ensidiga fokus på just ”Klimatet”,  Parisavtalet och CO2 utsläppsnivåerna?
Det pågår ett stort antal industriella projekt i urfolksterritorium, med koppling till energiproduktion/konsumtion och andra områden där befolkningen inte har makt att ifrågasätta på allvar. Kongo till exempel, där barnarbetare hämtar mineraler för elbilsbatterier och elcyklar.
2016 mördades Berta Caceres, Lenca urfolk, Honduras för sitt motstånd mot ett stort vattenkraftdammbygge, stött genom bistånd från Finland.  
Hennes dotter  Bertha Zúniga har tagit upp kampen för Lenca folket. Men det är många liknande projekt. Vattenkraft framförs nu som förnybar och ”grön” energi, istället för fossila bränslen.

Belo Monte är ett stort vattenkraftdammbygge i Amazonas i Brasilien, som drevs fram långt före den nye presidenten som anklagas för att vara särskilt illasinnad mot urfolk. 


Under 2018 mördades enligt Global Witness https://www.globalwitness.org/en/campaigns/environmental-activists/enemies-state/  168 miljöaktivister, flera av dem urfolk, när de kämpat för att försvara marker och vatten. 17 mördades i anslutning till vatten/dammar. 1 i relation till vindkraft.  

I Sverige och Norge satsas stort på vindkraft - och detta på samiska marker - där redan vattenkraften tagit stora områden. Trots att samebyar protesterar - så hjälper det inte. Det bara fortsätter. Läs här vad Jörgen Stenberg skriver om livet i Vindkraftens "parker".  På andra platser kämpar man ännu, som Henrik Andersson, Gällivare skogssameby. Se video här. Och andra har kämpat men förlorat, som i Jijnevaerie 

Och varifrån hämtas mineralerna till vindkraftverken? Hur hållbara är dessa 200 meter höga betongvindsnurror, egentligen? Om man räknar in alla tillfartsvägar, underhåll - avisning på vintern, med hjälp av helikopter, dödade fåglar, insekter... 
Hur ska den som vill följa uppmaningen att läsa Parisavtalet tänka om detta? Här finns i alla fall lite forskning om hur det påverkar urfolks kultur - samisk renskötsel:
  https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt1/ren/vindkraft-i-driftsfas-och-effekter-pa-renar-och-renskotsel/

Hur hänger allt detta ihop med det som framhålls i Parisavtalet, med kraven på sänkta utsläppsnivåer?
​Hur ser lobbyverksamheten ut från energisektorer som inte är inom fossila bränslen? Vilka intressen är med och påverkar formuleringar i dokument om klimatfrågorna, vilka påverkar vad som ses som den bästa och förenade Vetenskapen?

Släck branden – hämta Bensinen!
 
För faktiskt, OM Greta och Fridays for Future – faktiskt fokuserade på de frågor som är avgörande för en hållbar framtid – så skulle jag vara mer än glad över all uppmärksamhet de får. Jag är nämligen orolig för att de driver på för mer klimatorättvisa, för mer gruvor, för mer förstörelse, och dessutom – en obegriplig tilltro till  Vetenskap, den Bästa Vetenskapen – som om det vore en allvetande Gud Fader (Moder?) – utan att samtidigt påpeka att det är just denna på västerländsk modern kultur byggda Vetenskap som drivit fram den situation vi har idag, den ohållbara situation man säger sig vilja bekämpa.
 
Det är ungefär som att skrika ”släck branden” och hänvisa till Bensinen som den bästa metoden för att släcka branden.
 
Jag har länge undanhållit mig från att kritisera Greta. Hon är fortfarande ung, och även om hon är väldigt framgångsrik i sina skolstudier – så har hon vuxit upp i stadsmiljö och i en medelklass i Stockholmsområdet. Och med ett skolsystem som inte undervisar om urfolkshistoria, urfolkskamp, om den långa kamp för miljöfrågor som pågått från urfolkshåll sedan 500 år, och inte minst om de senaste decennierna, eller ens om vattensäkerhetsfrågor, så kan jag inte förvänta mig att hon ska kunna något om detta. Ännu.
 
Dessutom som hon själv skriver, på grund av sin Aspberger så ser hon saker i svart eller vitt. Hon skrev detta i november 2018: “I have Aspergers syndrome so, for me, most things are black or white. I look at the people in power and wonder how they have made things so complicated. I hear people saying that climate change is an existential threat, yet I watch as people carry on like nothing is happening.” 
https://www.theguardian.com/commentisfree/2018/nov/26/im-striking-from-school-for-climate-change-too-save-the-world-australians-students-should-too
 
Det är en styrka att se saker i svart eller vitt, för det kan göra en person enveten och uthållig. Men det gör också lätt att analysen brister. Som detta påstående att ”folk fortsätter som om inget hänt”.  Det är massor av människor som jobbar med miljö- och klimatfrågor. Så de hon sett fortsätta som om inget händer är hennes egen närmiljö.

Knappast alla de urfolk som kämpat och kämpar. Som exempelvis nu 15 åriga Autumn Peltier [https://www.minaguli.com/100-water-heroes/autumn-peltier]  urfolk som kämpat för säkert vatten sedan hon var åtta år. Se hennes FB sida https://www.facebook.com/Waterwarrior1/
​
Eller nu 11åriga Mari Copeny – ”Little Miss Flint” från staden Flint, som varit utan rent säkert vatten sedan 2014.  Mari har arbetat med frågorna sedan dess. Hon har startat #DearFlintKids och #WednesdaysForWater. Se Twitter kontot https://twitter.com/littlemissflint?lang=sv

Eller alla de unga och äldre urfolk som kämpat och kämpar för rent vatten, för rena marker, runtom i världen. Och inte minst i Sverige – som just #Fastmarkrentvattenlevandekulturarv då – och många andra – som samiska organisationer som ständigt kämpar för marker och vatten, däribland Sáminuorra  som i
maj 2018  med  10 familjer från Portugal, Tyskland, Frankrike, Italien, Rumänien, Kenya och Fiji stämde Europaparlamentet och Europeiska rådet för EUs otillräckliga klimatmål. De hävdar att "målet för att minska utsläppen av växthusgaser med 40% till år 2030 jämfört med nivåerna år 1990 är för lågt för att hindra en klimatkris och på så sätt underminerar deras fundamentala mänskliga rättigheter till liv, hälsa, försörjning och egendom." 

Från Sáminuorras hemsida: 

Sanna Vannar, 23 år gammal, som representerar den samiska ungdomsorganisationen Sáminuorra säger: “Sedan vi lanserade fallet har konsekvenserna av klimatförändringarna blivit än värre. För samiska ungdomar handlar klimatförändringar inte längre bara om politik. Det påverkar våra dagliga liv: skogsbränder slår mot de samiska betesmarkerna, renar svälter för att de inte klarar av att komma igenom istäcket för att hitta mat och en av min generations största hälsoproblem har blivit emotionell stress orsakad av osäkerheten kring klimatförändringarna."

Fältbiologerna är också unga miljö- och klimatkämpar. Med en medelålder på 17 år har de funnits i 70 år! 

Det är många många som kämpat och  kämpar – så att påstå att alla fortsätter som om inget har hänt, är faktiskt inte bara svart eller vitt, det är ganska så oförskämt att inte börja med erkänna allt det arbete som gjorts och görs.

Dessutom - det är inte bara själva klimatförändringarna som är problemet. Att ha möjlighet till alternativ, alternativt bete - om inte marklaven går att komma åt för renen, så behövs hänglaven och då måste skogen få stå kvar, det tar uppemot 80 år för att få tillräckligt bra hänglav på träd - så kalhyggena förstör detta, det behövs alternativa vattentäkter, att kunna flytta - är en oerhört viktig del i Klimatfrågan. Vad står det om detta i Parisavtalet? 
Jag kan avslöja att från Sveriges sida så framhålls dagens skogsbruk som hållbart. Det påstås att kalhyggesmetod är bra för klimatet, från vissa forskare och från Skogsstyrelsen.  Men, andra forskare säger tvärtom, vi behöver blandskog, gammelskog - vilken Vetenskap ska man då lyssna på? 

Det är dags att veta bättre
 
Men jag, och många med mig, förlåter Greta för den inledande okunskapen om omvärldens kamp, om urfolkens kamp. Om de komplexa frågorna.   Nu har det dock pågått i över ett års tid, rörelsen har växt ofantligt och har omfattande världsomspännande påverkan, Greta har nästan 7 miljoner följare på Instagram,  och det är dags att börja ta itu med okunskapen, missar och missuppfattningar. Vad händer efter strejkerna? Vad är riktningen? Vilken Vetenskap ska politikerna och allmänheten lyssna på? 

​Läs på om Idle No More - i Kanada - startad av fyra kvinnor 2012, tre urfolkskvinnor och en icke-urfolk allierad - i protest mot ökad miljöförstörelse. 
Läs på om Standing Rock - och det omfattande arbetet mot en vatten- och miljöförstörande oljepipeline, som pågick som mest intensivt hösten 2016. På svenska kan du läsa exempelvis i Aftonbladets artiklar. 
Läs på om hur Kanadas premiärminister Justin Trudeau som försöker framstå som miljövän, tillåter oljepipelines över urfolksterritorium, och hur urfolk där kämpar för att skydda marker, vatten och klimat. 
 
Vad jag ser idag i mitt sociala medieflöde är fortfarande framförallt ett helt okritiskt hyllande av Gretas och Fridays for Futures ståndpunkter. (Framförallt i Sverige - det låter vad jag kan se annorlunda exempelvis i Kanada.) Medan vi de som kritiserar och ifrågasätter utmålas  och avfärdas som i bästa fall glädjedödare och splittrare, i värsta fall som det värsta man kan utpekas som – nämligen klimatskeptiker.  [Förvisso finns det en hatargrupp som består främst av män, som hatar allt som ifrågasätter ohållbar livsstil och överkonsumtion. Jag vet, de brukar hata även mig. Googla lite så får du själv se.]

Så det är faktiskt dags att kritisera nu. Och inte att förglömma, Greta och Fridays for Future själva hänvisar till Vetenskap. Vetenskaplig metod är att analysera och kritisera, konstruktiv kritik.  För att finna bättre lösningar. Så det är exakt vad jag gör här. 
 
Uppmaningarna – vilka är de egentligen?
 
Det som framhålls från Greta och den rörelse hon är upphovet till ”Fridays for Future ”är följande:
”Fridays For Future är en global rörelse som startades av Greta Thunberg den 20 augusti 2018. Hon satte sig ensam utanför riksdagshuset i Stockholm. Hon var trött på samhällets ovilja att se klimatkrisen för vad den är, en kris. Skolstrejken fortsatte fram tills riksdagsvalet samma höst. Vid det laget hade fler ungdomar anslutit sig. Efter valet bestämde Greta och hennes medstrejkande, Eira, Mina, Edit, Tindra och Morrigan för att fortsätta strejka varje fredag tills att Sverige följer Parisavtalet som våra politiker skrev under 2015.
Varje fredag strejkar nu tusentals elever och studenter i över 100 länder på alla kontinenter för att politikerna ska göra följande:
1.      Håll den globala temperaturökningen under 1,5 ° C jämfört med förindustriella nivåer.
2.      Följ Parisavtalet och säkerställ klimaträttvisa.
3.      Lyssna på den bästa förenade vetenskapen som för närvarande finns. ”  
 
För det första - att hålla nere den globala temperaturökningen under 1,5 C jämfört med förindustriella nivåer – förklaras inte vidare. Som forskare med fokus på klimatfrågor och klimaträttvisa vill jag veta hur Greta och Fridays for future menar att det ska gå till? Vilka prioteringar ska göras? Om man kallar något för en akut kris - så krävs det att förslag på lösningar på krisen lyfts fram. Och detta är politiska avvägningar, som inte Vetenskapen kan stå för. Vilka ska vara med och bestämma här? 
 
 
Vad menas med ”Vi förlåter er aldrig!”?
 
Det jag sett är framförallt anklagelser mot politiker, senast nu i Förenta Nationerna. Om man inte åstadkommer detta akuta mål så kommer enligt Greta denna generation att aldrig förlåta vuxenvärlden, världens politiska ledare.
 
Men – vad menas med det?
 
Om lite drygt två år är Greta själv 18 år och kan ställa upp i politiska val och rösta på de politiker hon vill. Menar hon att hon inte ska rösta, ska hon bidra till att avskaffa demokratin? Eller vad menar hon när hon när hon säger ”We will never forgive you!”? (”Vi kommer aldrig att förlåta er!”)
De som kritiseras är nämligen framförallt demokratiskt valda politiska ledare. Oavsett hur dumt de må bära sig åt, så är de ändå valda, i de flesta fall av en majoritet av väljare. Så här har vi ett problem. Funkar inte demokratin för att rädda miljön? Vad göra?   Hur får man en sådan position så att man kan vara med och utforma politiska beslut? 
Vilka ska få vara med och bestämma? Är det fortsatt de som är majoritet inom Vetenskaplig forskning? De som utformat dagens situation?  Här finns många frågor och få svar. Men vetenskaplig forskning finns även här, om hur politisk styrning går till. Efter strejkerna och uppmärksamheten är det dags att studera konkreta åtgärder för att åstadkomma något, på allvar. 

Läs dessutom gärna artikeln i länken, där två forskare från Storbritannien visar på att dagens situation började redan med kolonialismen på 1600-talet: 
https://www.theguardian.com/science/2018/jun/10/colonialism-changed-earth-geology-claim-scientists?fbclid=IwAR0TKJkMjJMqlwRS8z0eGWztvWR8SB4nlncqq67L_RvmZyDXFlv-5e1NvE8

Carolyn Merchant, miljöhistoriker beskriver i sin forskning hur det var den moderna västerländska vetenskapens framväxt som förändrade förhållningssätten till naturen, till moder Jord. Läs gärna hennes bok "Naturens död : kvinnan, ekologin och den vetenskapliga revolutionen", som finns i svensk översättning.
Så läs gärna på och fundera över vilka slutsatser som ska dras av detta med den moderna västerländska vetenskapen och kolonisationen och dagens situation. 


Parisavtalet och urfolk?
 
För det andra – att följa Paris avtalet – låter ju hedervärt. Greta själv skriver att det kan låta luddigt, men att vi ska läsa själva, allt står där. I sin programförklaring från november 2018 skriver Greta: ”Länder som Sverige måste börja minska våra utsläpp med minst 15% varje år om vi följer principen om jämlikhet eller klimaträttvisa. --- och det är bara så vi kan stanna under 2 grader (s temperaturökning), som vi vet kommer att skapa misär för så många människor och ekosystem runtom i världen.”
 
När jag läser Parisavtalet står det inga förklaringar om HUR detta ska gå till. Inte heller berättar Greta om detta. Men – det jag vet är att många företag och även EU och Sveriges regering använder Parisavtalet som ett argument för en övergång till elproduktion, med vindkraft som tar urfolksterritorier i anspråk  över hela Sverige och Norge, och kärnkraft, där uran till Sveriges kärnkraftverk hämtas från urfolksterritorier i Kanada och Australien. Parisavtalet används också som grund för Sveriges och andra industrialiserades länders argument för mer gruvor i urfolksterritorium, och även i andra områden. Sveriges mineralstrategi från 2013, som fortfarande gäller handlar enbart om satsning på fler och fler gruvor, men överhuvudtaget i princip ingen satsning på återvinning. Se gärna denna debattartikel från 2014 av sju forskare. Det är samma situation än idag. 

Det påstås ofta falskeligen att gruvor kan vara hållbara. Det är fel. Det finns inga miljömässigt hållbara gruvor. Den som påstår något annat ljuger. Eller är dåligt insatt.
​ Det handlar om prioriteringar. Politiska prioriteringar. Vem ska bestämma över dessa prioriteringar?
 

Parisavtalet nämner två gånger urfolk och marginaliserade grupper. Lite genus också.  Jo,  hänsyn ska tas till dessa. Men inget om hur det ska gå till. Ingen hänvisning till styrfunktioner som ska garantera urfolks inflytande finns. Inte heller finns det någon hänvisning till alla de urfolk som bedriver vetenskaplig forskning. Se exvis www.naisa.org och http://kimtallbear.com/
 
 
Urfolk nämns på två ställen, – tillsammans med andra grupper i Paris avtalet, när så är tillämpligt (where appropriate.) ska urfolkskunskap inkluderas. https://unfccc.int/resource/bigpicture/#content-the-paris-agreemen
S. 5 “Acknowledging that climate change is a common concern of humankind, Parties
should, when taking action to address climate change, respect, promote and consider their
respective obligations on human rights, the right to health, the rights of indigenous peoples,
local communities, migrants, children, persons with disabilities and people in vulnerable
situations and the right to development, as well as gender equality, empowerment of
women and intergenerational equity, “
s. 6.
“5. Parties acknowledge that adaptation action should follow a country-driven, gender-
responsive, participatory and fully transparent approach, taking into consideration
vulnerable groups, communities and ecosystems, and should be based on and guided by the
best available science and, as appropriate, traditional knowledge, knowledge of indigenous
peoples and local knowledge systems, with a view to integrating adaptation into relevant
socioeconomic and environmental policies and actions, where appropriate.”


Paris avtalet och skydd av vårt viktigaste livsmedel -  vatten?
 
Inte heller tar Parisavtalet upp några konkreta åtgärder för att skydda vårt vatten, vårt absolut viktigaste livsmedel.
​ Istället kan Parisavtalet användas som grund för ännu mer gruvor och gruvkatastrofer som förstör vatten. Se exempelvis vad som hänt i Talvivaara Finland. https://youtu.be/aVlBDPogchs
Jag ser väldigt lite, ja i det närmaste ingenting om skydd av dricksvatten, grundvatten, sjöar och hav i Gretas uttalanden, tal, och inte heller ingår det i punkterna från Fridays for Future.  Här ser jag en stor brist - alla åtgärder för att minska utsläppen - som inte samtidigt tar hänsyn till skyddet av vårt vatten, är en direkt fara för vår gemensamma framtid. Det är dags att sätta sig in i detta. Lyssna på unga Autumn Peltier  och  till exempel. Och varför inte forskaren Vandana Shiva, däribland hennes bok Krig om vattnet. Plundring och profit, till exempel. En svensk forskare som arbetat med just vattenfrågor sedan 1950-talet är Malin Falkenmark. Vid 94 års ålder är hon fortfarande aktiv! 
Eva Charlotta Helsdotter (tidigare Eva-Lotta Thunqvist) är en annan forskare som arbetar med just fokus på vatten, hon är docent i vattensäkerhet. Läs gärna hennes studiematerial Planeten vatten. 


​
Ohållbar grönsaksproduktion och kolonial rasism
 
Greta själv skriver att hon slutat äta kött och mjölkprodukter [https://www.instagram.com/p/Br4uEgyialO/ ] för klimatets skull. Men ingenstans ser jag någon hänvisning till hur grönsaksproduktion sammanfaller med rättvisefrågor, eller ens miljöfrågor. Inte någon hänvisning till att det ska vara lokalt och ekologiskt odlat. Att bara undvika kött och mjölkprodukter, utan samtidigt diskutera och utmana hur detta är förenat med fossila transporter, miljögifter, slavarbete – är inte hederligt.  Det är självklart inte bara Greta som missar på denna punkt. Men med ett så stor fokus på vad Greta menar är rätt, och vad Greta gör, 6,5 miljoner följare på Instagram!  så följer ett stort ansvar av att vara ordentligt insatt. Och att när man tar ställning för det ena eller det andra så har man gjort ett val. I detta fall innebär ställningstagandet ytterligare ett slag mot urfolkstraditioner där kött och fisk är viktiga livsmedel och avgörande del av kulturen  - däribland samisk renskötsel som redan hånas av många veganer och vegetarianer. Ja, det är kolonial rasism helt enkelt.

Det följer nämligen en kolonial tradition av att förneka urfolk deras möjligheter till självförsörjning. I USA var det på sent 1800-tal en del av militär strategi för att lösa det så kallade "Indian-problemet" att döda så många bufflar som möjligt. Läs exempelvis denna artikel "'Kill Every Buffalo You Can! Every Buffalo Dead Is an Indian Gone' " som hänvisar till historisk vetenskaplig forskning. 
Jämför sedan gärna med hur svensk statlig politik har sett ut i förhållande till renskötseln och även jakt och fiske för samer. Har du inte koll på hur svenska staten förhållit sig till samer, till samers livsstil, försörjning, kultur?
Då undrar jag ju varför? Det finns nämligen MASSOR av just vetenskaplig forskning om detta. Denna vetenskapliga forskning existerar sedan väldigt länge nu och det publiceras mer varje år. Om du inte har koll så är det dags att läsa på. Nu. Det är ditt eget ansvar att sätta dig in i detta. Att svenska skolan inte lär dig om detta - är något Du kan göra något åt. Genom aktivism till exempel.

Det finns en hel del mer skrivet om detta med kolonial rasism och veganism.
Nuförtiden är det bara en googling bort.
Några länkar här: https://www.terraincognitamedia.com/features/vegan-activism-and-anti-indigenity-violating-indigenous-food-sovereignty2019 
http://rabble.ca/blogs/bloggers/vegan-challenge/2014/04/indigenous-fight-against-colonial-veganism 
https://medium.com/@julianayaz/the-problem-with-white-veganism-f86c0341e2a2 
Se även gärna dokumentärserien ”I Matindustrins spår” med journalisten Nelufar Hedayat - https://urplay.se/serie/208296-i-matindustrins-spar

 
Är Vetenskapen Gud Moder?
 
Slutligen detta – ”Lyssna på den bästa förenade vetenskapen som finns”.  Vad menas med detta? Till att börja så är majoriteten vetenskap som finns idag på världens universitet finansierad av världens politiker, regeringar och storföretag. Samma grupper som Greta med flera nu kritiserar och inte har förtroende för.  
Varför tror hon och andra att det är denna Vetenskap som ska förändra världen till det bättre?
Och – så bör det ju framhållas att forskare är långtifrån överens. Att bestämma sig för vilken Vetenskap som är den bästa – kräver en djupgående egen insikt och kunskap.
Ett exempel på denna vetenskap är den pågående ockupationen av ett urfolks heliga berg i Hawai’i, Mauna Kea, där man redan placerat flera astronomiska teleskop, och nu vill placera ännu ett sådant, medan urfolk protesterar mot denna förstörelse. Se https://www.samelandsfriauniversitet.com/blogg/july-22nd-2019
Den vetenskap och teknik som finns idag bygger på såväl kolonialism som rasism, och att sätta sin blinda tilltro till att denna vetenskap och teknik ska fixa problemen är i bästa fall naivt. I värsta fall är det en medveten reproduktion av samma rasism och kolonialism.
Jag föredrar att se det som naivt, men vill samtidigt framhålla att nu är du Greta och alla ni i Fridays for Future informerade. Sätt er in bättre. Lyssna på urfolk. Och på feministisk teknovetenskaplig forskning, här finns det många som visar just på hur Vetenskapen av idag fungerar (Donna Haraway, Sandra Harding, Evelyn Fox Keller, Kim TallBear, Vandana Shiva mfl)

Donna Haraway beskriver just hur modern vetenskap använder sig av ett Gudstrick. Det vill säga att låtsas som om det är Sanningen som beskrivs. Att med exempelvis sätt att skriva och tala dölja att kunskap och uppfattningar och studier gjorda av ... människor, och inte vilka människor som helst, utan just vissa människor. Vilka tror du att dessa är? 
Läs gärna en vetenskaplig artikel, och studera hur de skriver. Framgår det tydligt att det är människor som gjort studierna, under vilka villkor studierna gjorts, vilka människor med vilka bakgrunder som valde frågeställningarna och fick pengar för att göra studierna?
Vilka möjliga perspektiv som valdes bort? 
 
 
Varför har Brasiliens president Bolsonaro rätt?
 
Jag har tittat på filmen som Greta Thunberg gjort tillsammans med George Monbiot, där nämns förstörelsen av tropiska skogar, som ett akut problem. Javisst, det är ett akut problem. Och urfolk där dödas i sitt försvar för skogen.  MEN -  varför ägnas inte lika stor uppmärksamhet i filmen och i övrigt åt skogs- och markförstörelsen i Europa? I Sverige? Bolsonaro har framhållit att det är kolonialism, att peka på Amazonas. Och hur än fel jag tycker att han har ifråga om Amazonas, så har han rätt i detta. Det går inte att peka på Amazonas och samtidigt blunda för förstörelsen på hemmaplan. Det är ren och skär kolonialism.

Här en kort film om modernt skogs(miss)bruk idag och hur det påverkar urfolk, samer och samisk kulturell säkerhet och livsmedelssäkerhet  https://www.youtube.com/watch?v=fHDL-A7l1O4&t=11s    
Och här en film som visar kalhyggens utbredning på en yta av 100 x 170 km, 10 x 17 mil i Åsele området, från 1950 till 2013,dvs inom urfolksområden - samiska marker. https://www.youtube.com/watch?v=05d2mXCas-I
Läs även intervjun med animatören - skogsekologen Jon Andersson här "de gamla skogarna utanför reservaten är borta om bara 15-20 år."

Med det sagt, jag hejar på alla er som strejkar och uppmärksammar klimatet – och miljön – och vattnet. Men så länge ni inte vill lyssna på urfolk och så länge ni tror att Vetenskapen, den Bästa Vetenskapen, grundad på kolonisation och rasism, och utan eget ansvarstagande är lösningen istället för den del av problemet som den faktiskt är – så kan jag inte vara med. Jag strejkar mot strejken och fortsätter mitt dagliga arbete för klimat och miljö, som forskare med fokus på urfolksperspektiv på klimat, miljö, vatten, och med stöd av feministiskt teknovetenskap.
 
Du är välkommen att läsa på  och lära mer om detta.


Strejken är förstås inte dålig - men vi har olika strategier 

Slutligen ska jag säga, att det strejkas idag är förstås inte dåligt. Det är inte vad jag säger. Om det inte klimatstrejkades skulle antagligen ingen läsa det jag skriver här. Nu finns det chans att en handfull gör det i alla fall.  Utan klimatstrejk skulle det jag inte kunna strejka mot strejken, liksom. :D 
​
Jag ser i mitt sociala medieflöde att det är många från urfolkshåll som klimatstrejkar och/eller demonstrerar idag. Det är självklart så att det finns olika vägar att arbeta, olika strategier, och mitt sätt är inte det enda rätta.  Att strejka mot strejken med förhoppningen att ni som strejkar ska ta urfolksperspektiven på allvar, inte bara låta urfolk komma till tals, utan även lyssna och integrera urfolksperspektiv på allvar, är min ambition. 

Och Greta och Fridays for future - tack för att ni gjort detta arbete - det är utmärkt. Men jag hoppas ni är beredda att gå vidare nu, och även själva ta det ansvar ni utkräver av andra. Om ett par år är ni också vuxna med allt det ansvar det innebär. Det är tid att börja leva upp till det ansvaret, annars är ni lika medskyldiga som de ni pekar ut. 

Så tack för att du läste hela vägen hit! Ha en fin strejkdag!
 

May-Britt Öhman, Fil.Dr i Teknikhistoria, forskningsledare för ”Urfolksperspektiv på klimat”  FORMAS Dnr 2017-01923, Uppsala universitet, inom det Nationella Forskningsprogrammet om klimat. (Obs, jag skriver från mina egna perspektiv, forskningsprojektsmedforskarna har full frihet att uttala sig som man finner bäst)
samt forskningsprojektet ”Säkra och hållbara energiframtider i Sápmi”, FORMAS framtida forskningsledare Dnr 2016-01039
 

 Länkar:
Forskningsprojektet "Dálkke: Urfolksperspektiv på klimat" 
https://cemfor.uu.se/forskning/forskningsprojekt/dalkke--urfolksperspektiv-pa-klimat/
 
Dálkke på youtube:
https://www.youtube.com/channel/UCEqrpKMADXlMVaVnrahC2Cg
 
Dálkke på Facebook
https://www.facebook.com/DalkkeICCS/
 
Dálkke på Instagram 
https://www.instagram.com/dalkke_indigenous_climate_chan/ 
 
 

Avrundar med lite bilder och videor från urfolksinsatser ifråga om klimatet och miljö, 1992,  2015 i samband med just Parismötet samt tidigare insatser - typ i drygt hundra år. 

Från Nussir gruvområde på norsk sida. Det gröna skiftet...

Koppargruva i Norge. Nussir. De påstår sig verka för det Gröna skiftet. Se http://www.nussir.no/

Samisk ungdomsprotest mot det så kallade Gröna skiftet - med koppargruva - Nussir. Norsk sida. Se mer om hur gröna de anser sig vara http://www.nussir.no/

Marianne Gråik (tidigare Persson) "Här står vi - det undanträngda folket" vid den ståtliga invigningen av Björkhöjdens vindkraftsindustriområde. Jämtland, Jijnevaerie sameby. Läs mer här: https://www.op.se/artikel/efter-tre-ars-utredning-samebyn-far-inte-ratt-mot-statkraft

Gulahallat Eatnamiin: We Speak Earth - en jojk av och med Sara Marielle Gaup Beaska inför Parismötet 2015. 

"Sami delegation at the peoples climate march in London! :D" från FB sidan "WE SPEAK EARTH" Klicka för länk till FB sidan o fotot

Alta-kampen - massivt samiskt och allierade skyddsarbete för Alta älven. 1968-1982. Se vidare https://snl.no/Alta-saken

Tråante - Trondheim - 1917. Det första kolonialstatsöverskridande samiska mötet för att diskutera hur samer kan skydda markerna mot förstörelse. 150 delegater från norsk respektive svensk sida samlades i tre dagar, 6-8 februari. Foto: Schrøderarkivet/Sverresborg Wikimedia Commons