”I Norrland, hava vi ett Indien inom våra gränser, bara vi rätt förstå att utnyttja det”, sa rikskanslern mellan 1612-54, Axel Oxenstierna, ifråga om de samiska områdena och samerna. Det är lätt att glömma historien när man diskuterar nutiden. Frågan är då - är "Norrland" av idag en koloni till centralmakten?
Detta är en forskningsanteckning från Jokkmokk i september 2015, på vandring i kalhyggen, längs regleringsmagasin och utmed "odlingsgränsen".
Detta är en forskningsanteckning från Jokkmokk i september 2015, på vandring i kalhyggen, längs regleringsmagasin och utmed "odlingsgränsen".
Jag ska börja med en första fråga. Vet du vad "Odlingsgränsen" är? Om du inte vet, så undrar jag varför du inte vet. Och - vet du varför du inte vet?
Jag tillbringar varje höst några veckor i Jokkmokk. Ja, även på sommaren och våren, och till vintermarknaden är jag i Jokkmokk. I Jokkmokk - och Luleå - har jag mina rötter. Platserna jag vistas på ger mig olika insikter och förståelser. Det är en självklar utgångspunkt för feministisk teknovetenskap, att våra erfarenheter, minnen, och de miljöer vi vistas i är grunden för hur vetenskapliga frågeställningar skapas.
Varje gång jag vistas i Jokkmokk inser jag att jag blir arg. Frustrerad. Som ung förstod jag inte vad det handlade om. Numera, med förmånen att få arbeta som forskare, med fokus på kolonisation och rasism har jag äntligen börjat kunna formulera mig om varifrån min ilska och frustration kommer. Detta är tack vare att jag kunnat se likheter med andra platser, där ordet "kolonisation" är vedertagen. Jag hade ju aldrig planerat att studera "Norrland", jag skulle studera "Afrika". Men en dag kom jag hem. Och såg.
Så jag har börjat använda ordet ”kolonisation” och koloniala relationer, för att beskriva vad som sker i Norrland - landet i Norr. "I Norrland hava vi ett Indien." Vad betyder det? Vad innebär det idag?
Att ha förmånen att få tänka tillsammans med andra, som tänker kring liknande frågeställningar, är det som för mig är det intressanta och anledningen till varför jag insisterar på att fortsätta som forskare. Det är även hur saker och ting formuleras - som blir grunden till hur politik formas. Därför är makten över orden så viktigt. Makten över formuleringarna. Över hur problem ska formuleras.
Och jag förstår nu varför jag känner mig maktlös, och för mig själv tänker orden: "För tusan, förstör allt, ta allt, lämna inget! För tusan, "utrota varenda jävel!" (Lindqvist, 1992). Varför ska folk ens insistera på att bo här? Det är väl ingen mening? Lika bra att ge upp och så flyttar alla till Stockholm och blir kontorsarbetare. Spräng bort allt! Gör gruvor av alltihopa!"
Vad är då kolonisation?
Jag tillbringar varje höst några veckor i Jokkmokk. Ja, även på sommaren och våren, och till vintermarknaden är jag i Jokkmokk. I Jokkmokk - och Luleå - har jag mina rötter. Platserna jag vistas på ger mig olika insikter och förståelser. Det är en självklar utgångspunkt för feministisk teknovetenskap, att våra erfarenheter, minnen, och de miljöer vi vistas i är grunden för hur vetenskapliga frågeställningar skapas.
Varje gång jag vistas i Jokkmokk inser jag att jag blir arg. Frustrerad. Som ung förstod jag inte vad det handlade om. Numera, med förmånen att få arbeta som forskare, med fokus på kolonisation och rasism har jag äntligen börjat kunna formulera mig om varifrån min ilska och frustration kommer. Detta är tack vare att jag kunnat se likheter med andra platser, där ordet "kolonisation" är vedertagen. Jag hade ju aldrig planerat att studera "Norrland", jag skulle studera "Afrika". Men en dag kom jag hem. Och såg.
Så jag har börjat använda ordet ”kolonisation” och koloniala relationer, för att beskriva vad som sker i Norrland - landet i Norr. "I Norrland hava vi ett Indien." Vad betyder det? Vad innebär det idag?
Att ha förmånen att få tänka tillsammans med andra, som tänker kring liknande frågeställningar, är det som för mig är det intressanta och anledningen till varför jag insisterar på att fortsätta som forskare. Det är även hur saker och ting formuleras - som blir grunden till hur politik formas. Därför är makten över orden så viktigt. Makten över formuleringarna. Över hur problem ska formuleras.
Och jag förstår nu varför jag känner mig maktlös, och för mig själv tänker orden: "För tusan, förstör allt, ta allt, lämna inget! För tusan, "utrota varenda jävel!" (Lindqvist, 1992). Varför ska folk ens insistera på att bo här? Det är väl ingen mening? Lika bra att ge upp och så flyttar alla till Stockholm och blir kontorsarbetare. Spräng bort allt! Gör gruvor av alltihopa!"
Vad är då kolonisation?
Det finns de som avvisar tanken om att Norrland är en koloni. De avvisar därmed att det finns en centralmakt med säte i Stockholm. En centralmakt som hämtar resurser från norr, till sitt eget främjande, och som lämnar kolonin utarmad och fattig, samt även mentalt dominerad och anpassad till att uppfylla centralmaktens behov.
Jag hade själv svårt att formulera detta förhållande tidigare. Detta för att det är så tabu. Vi har liksom matats med idén om att Sverige är en moralisk stormakt – Sverige har minsann aldrig haft kolonier. Känns det igen?
Som doktorand skrev jag min doktorsavhandling om vattenkraftsexploatering i Tanzania. För att förstå och formulera skeendena tog jag till hjälp en forskare, en professor, med eget ursprung i det koloniserade Kongo, Valentin Mudimbe. Mudimbe har skrivit om kolonisationen av Afrika, och hur invånarnas sinnen förändrats av kolonisatörerna.
Det var till stor hjälp, för att förstå vad som hände i Tanzania. Sedan när jag från 2008 började titta närmare på min egen hemregion, Lule älvdal, så insåg jag att det ju är precis detsamma!
”Afrika” – ”Norrland”. Exakt så. Så många paralleller. Likheter. Om hur det beskrivs, och hur naturresurser hämtas, utan respekt för dem som ska leva mitt i naturresursexploateringen och med dess konsekvenser.
Jag hade själv svårt att formulera detta förhållande tidigare. Detta för att det är så tabu. Vi har liksom matats med idén om att Sverige är en moralisk stormakt – Sverige har minsann aldrig haft kolonier. Känns det igen?
Som doktorand skrev jag min doktorsavhandling om vattenkraftsexploatering i Tanzania. För att förstå och formulera skeendena tog jag till hjälp en forskare, en professor, med eget ursprung i det koloniserade Kongo, Valentin Mudimbe. Mudimbe har skrivit om kolonisationen av Afrika, och hur invånarnas sinnen förändrats av kolonisatörerna.
Det var till stor hjälp, för att förstå vad som hände i Tanzania. Sedan när jag från 2008 började titta närmare på min egen hemregion, Lule älvdal, så insåg jag att det ju är precis detsamma!
”Afrika” – ”Norrland”. Exakt så. Så många paralleller. Likheter. Om hur det beskrivs, och hur naturresurser hämtas, utan respekt för dem som ska leva mitt i naturresursexploateringen och med dess konsekvenser.
Valentin Mudimbes ord i boken, the Invention of Africa, 1988, som var avsedda för att beskriva kolonisationen av Afrika, fick mig att se min bakgrund, mitt hem, med en ny blick. Mudimbe skriver om den ”koloniserande strukturen”, som är grunden för kolonial dominans av Afrika.
Mudimbe menar att de europeiska kolonialmakterna upprätthöll en föreställning om ett “primitivt Afrika”. Syftet var att rättfärdiga den koloniala ockupationen av de afrikanska territorierna.
Det vill säga att man rättfärdigade att man – kolonialmakten - skulle ta över kontrollen och utnyttja naturresurserna på ett sätt som kolonialmakten menade var det rätta sättet.
Detta innebär till exempel att man rättfärdigar att man ska ta upp mineraler ur marken och föra dem någon annanstans samt att de som fick de stora inkomsterna på detta förfarande skulle vara kolonialmakterna själva, medan de som koloniserades kunde användas som arbetskraft i detta, och i princip bara få smulor av rikedomarna som producerades och fördes någon annanstans.
Mudimbe menar att de europeiska kolonialmakterna upprätthöll en föreställning om ett “primitivt Afrika”. Syftet var att rättfärdiga den koloniala ockupationen av de afrikanska territorierna.
Det vill säga att man rättfärdigade att man – kolonialmakten - skulle ta över kontrollen och utnyttja naturresurserna på ett sätt som kolonialmakten menade var det rätta sättet.
Detta innebär till exempel att man rättfärdigar att man ska ta upp mineraler ur marken och föra dem någon annanstans samt att de som fick de stora inkomsterna på detta förfarande skulle vara kolonialmakterna själva, medan de som koloniserades kunde användas som arbetskraft i detta, och i princip bara få smulor av rikedomarna som producerades och fördes någon annanstans.
Mudimbe beskriver den medföljande kolonisationen, den faktiska kontrollen av territorierna, i Mudimbes fall Afrika– där denna bild av primitivitet var del – medförde tre kompletterande handlingar.
Mudimbe kallar dessa tre sammantaget för den ”koloniserande strukturen”:
1) dominansen av det fysiska territoriet,
2) reformeringen av de inföddas sinnen (minds), och
3) integrationen av lokal ekonomi i ett västerländskt perspektiv.
Dominansen av det fysiska territoriet – av markerna, vattnen - innebar den faktiska kontrollen av de koloniserade länderna genom närvaro av kolonialmaktens utsända som kunde bestraffa de som inte lydde.
Reformering av de inföddas sinnen har många aspekter, men ett viktigt var och är ett skolsystem där kolonialmakten framhålls som överlägsen, vit hud som detsamma som lärd – svart hud som obildad – engelska och franska som de lärdas språk, och ett skolsystem där majoriteten av den koloniserade lokalbefolkningen inte får tillträde till utbildning överhuvudtaget. Den lokala ekonomins integration i ett västerländskt system innebar till exempel penningekonomi och beskattning, utifrån behoven från kolonialmakten.
Mudimbe kallar dessa tre sammantaget för den ”koloniserande strukturen”:
1) dominansen av det fysiska territoriet,
2) reformeringen av de inföddas sinnen (minds), och
3) integrationen av lokal ekonomi i ett västerländskt perspektiv.
Dominansen av det fysiska territoriet – av markerna, vattnen - innebar den faktiska kontrollen av de koloniserade länderna genom närvaro av kolonialmaktens utsända som kunde bestraffa de som inte lydde.
Reformering av de inföddas sinnen har många aspekter, men ett viktigt var och är ett skolsystem där kolonialmakten framhålls som överlägsen, vit hud som detsamma som lärd – svart hud som obildad – engelska och franska som de lärdas språk, och ett skolsystem där majoriteten av den koloniserade lokalbefolkningen inte får tillträde till utbildning överhuvudtaget. Den lokala ekonomins integration i ett västerländskt system innebar till exempel penningekonomi och beskattning, utifrån behoven från kolonialmakten.
Denna koloniserande struktur, menar Mudimbe, grundas i ett system av påhittade motsatsförhållanden:
”traditionalitet versus modernitet”
”muntlig tradition versus skrivet”
”samhällen baserade på jordbruk och traditioner versus urban och industriell civilisation”,
”byteshandel versus högproduktiva ekonomier”.
Mudimbe argumenterar att kolonialmakterna i Afrika använde sig av en redan etablerad bild av lata, vilda svarta (the ’wild negroe’) utan kontroll av sina passioner, grymma och mentalt efterblivna.
”traditionalitet versus modernitet”
”muntlig tradition versus skrivet”
”samhällen baserade på jordbruk och traditioner versus urban och industriell civilisation”,
”byteshandel versus högproduktiva ekonomier”.
Mudimbe argumenterar att kolonialmakterna i Afrika använde sig av en redan etablerad bild av lata, vilda svarta (the ’wild negroe’) utan kontroll av sina passioner, grymma och mentalt efterblivna.
Låt oss jämföra med lite uttalanden om samer och Sábme. Lennart Lundmark återger i boken Stulet land (2008) hur Landshövding Lars Berg i Norrbotten i sin tjänsterapport för åren 1885-1890 skriver om samer:
Lappens lynne utgör en egendomlig blandning av halvtämjd vildhet, stor flyktighet och misstänksam skygghet, varöver fjällnaturen och ödemarken brett en djup skugga av melankoli.
Lundmark återger även hur kyrkoherde och folkskoleinspektör Vitalis Karnell i Karesuando (själv från Öland) – en av de främsta förespråkarna för den rasistiska lapp-ska-vara-lapp politiken skriver i en enkät 1906 angående utbildning av samiska barn:
När lapparna börja bilda föreningar och hava sin egen tidning, när de börja tillägna sig folkhögskoleutbildning, då är det totalt slut med dem som lappar och då bliva de de eländigaste människor man kan tänka sig. […] Gynna gärna lapparna på allt sätt i deras näring, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade, men låt dem inte läppja på civilisationen i övrigt […] det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska lapp vara.
Karnell formulerade också ett därefter välanvänt slagord: ”Man får inte ta lappen ur lappen”.
Så samer ska inte utbilda sig för mycket, inte bli "civiliserade". Varför tänkte han så, tror du?
Och tiotusen kronors frågan - hur hänger detta tänkesätt kvar idag? Idag i Sverige – på svensk sida av Sábme – finns endast en enda professor som är öppet same och som forskar om samiskrelaterade frågor. Alldeles nytillsatt dessutom, före det var det nästan tio år sedan den senaste öppet samiska professorn med fokus på samiska frågor var verksam på svensk sida av Sábme. Det finns förstås samer som är forskare, men hur många öppet samiska forskare på svensk sida av Sábme känner DU till? Och varför är det så här?
Vad tänker du om detta?
Lappens lynne utgör en egendomlig blandning av halvtämjd vildhet, stor flyktighet och misstänksam skygghet, varöver fjällnaturen och ödemarken brett en djup skugga av melankoli.
Lundmark återger även hur kyrkoherde och folkskoleinspektör Vitalis Karnell i Karesuando (själv från Öland) – en av de främsta förespråkarna för den rasistiska lapp-ska-vara-lapp politiken skriver i en enkät 1906 angående utbildning av samiska barn:
När lapparna börja bilda föreningar och hava sin egen tidning, när de börja tillägna sig folkhögskoleutbildning, då är det totalt slut med dem som lappar och då bliva de de eländigaste människor man kan tänka sig. […] Gynna gärna lapparna på allt sätt i deras näring, gör dem till sedliga, nyktra och nödtorftigt bildade, men låt dem inte läppja på civilisationen i övrigt […] det har aldrig och skall aldrig bli till välsignelse. Lapp ska lapp vara.
Karnell formulerade också ett därefter välanvänt slagord: ”Man får inte ta lappen ur lappen”.
Så samer ska inte utbilda sig för mycket, inte bli "civiliserade". Varför tänkte han så, tror du?
Och tiotusen kronors frågan - hur hänger detta tänkesätt kvar idag? Idag i Sverige – på svensk sida av Sábme – finns endast en enda professor som är öppet same och som forskar om samiskrelaterade frågor. Alldeles nytillsatt dessutom, före det var det nästan tio år sedan den senaste öppet samiska professorn med fokus på samiska frågor var verksam på svensk sida av Sábme. Det finns förstås samer som är forskare, men hur många öppet samiska forskare på svensk sida av Sábme känner DU till? Och varför är det så här?
Vad tänker du om detta?
Lyssna även till Elsa Laula Renberg. Laula uppmanar i sin stridsskrift från 1904,”Inför Lif eller Död?” Sanningsord i den lapska frågan” samiska män och kvinnor att ta plats, att utbilda sig och att påverka så att den samiska kulturen ska kunna överleva och se en ljus framtid an: ”tillägnen Eder all den bildning, som I kunnen få, stöd de svaga i kampen för tillvaron och tänk på vårt framtidsmål!”
Hur skiljer Laula Renbergs tankar sig från tankegångarna hos Karnell och Berg?
Vad tänker du om detta?
Och på vilket sätt är då Norrland INTE en koloni, och centralmakten i Stockholm? Diskutera gärna!
Och så slutligen vill jag bara tillägga att det finns vetenskapliga belägg för att kalhyggen och vattenkraft är skadliga för miljön, för vattenresurserna, för markerna. Det är inte bara hemskt för mig som människa att vandra i dessa landskap. Det ÄR dessutom miljöförstöring, för såväl människor som djur,fiskar, insekter. Allt som vi behöver för vår långsiktiga hållbara överlevnad påverkas av denna nutida - moderna - industrialisering av våra marker och vatten. Fundera på det och vad Mudimbe säger.
Glada hälsningar från Norrlandskolonin/ Vi ses på Samelands fria universitet... http://www.samelandsfriauniversitet.com/omabout.html
Ps. Några små lästips/setips. Jag vill rekommendera läsning av Åsa Össbos doktorsavhandling Nya vatten, dunkla speglingar: industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968.
Här är en länk till en artikel om avhandlingen. Längre ner hittar du länk till doktorsavhandlingen i fulltext.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5806225
Patrik Lantto har skrivit en eminent bok om kolonialofficerväsendet - på svenska "Lappväsendet". Jo, det fanns kolonialherrar utsedda för att bestämma åt och över samerna, Lappfogdarna. Detta existerade fram till 1971 - då det övergick till att kallas för renskötselenheterna under Länsstyrelserna. I mångt och mycket är det strukturellt inte någon större skillnad dock. (Säger jag efter att ha diskuterat frågan med mången person som berörs av detta). Här finns en länk till en intervju med Patrik Lantto om hans bok:
http://www.ur.se/Produkter/179768-En-bok-en-forfattare-Lappvasendet
Nedan hittar du bokens hela referens.
***
Foton: Jokkmokk i september 2015. Odlingsgräns. Vattenkraftsmagasin. Kalhyggen.
Samtliga foton tagna av May-Britt Öhman. Alla rättigheter reserverade.
Litteratur som hänvisas till i texten:
Lantto, Patrik. 2012. Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971. Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet
Laula, Elsa. 1904. Inför lif eller död?: sanningsord i de lappska förhållandena. Stockholm: Wilhelmssons Boktryckeri.
Lindqvist, Sven. 1992. Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonnier
Lundmark, Lennart. 2008. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.
Mudimbe, Valentin. 1988. The Invention of Africa: Gnosis, Philosophy and the Order of Knowledge Bloomington,Indiana University Press.
Öhman, May-Britt. 2015. Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria. In [eds] Kaiserfeld, Thomas & Wormbs, Nina, Med varm hand : texter tillägnade Arne Kaijser. Stockholm, s. 105-137. Stockholm papers in history and philosophy of technology
Länk till PDF fulltext : https://www.academia.edu/11794279/Julev%C3%A4dno_ja_m%C3%A5n_Lule_%C3%A4lv_och_jag_-_tystnad_minnesf%C3%B6rlust_och_jojka_%C3%A4lven_som_samisk-svensk_vattenkraftshistoria
Össbo, Åsa. 2014. Nya vatten, dunkla speglingar [Elektronisk resurs] : industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040
Hur skiljer Laula Renbergs tankar sig från tankegångarna hos Karnell och Berg?
Vad tänker du om detta?
Och på vilket sätt är då Norrland INTE en koloni, och centralmakten i Stockholm? Diskutera gärna!
Och så slutligen vill jag bara tillägga att det finns vetenskapliga belägg för att kalhyggen och vattenkraft är skadliga för miljön, för vattenresurserna, för markerna. Det är inte bara hemskt för mig som människa att vandra i dessa landskap. Det ÄR dessutom miljöförstöring, för såväl människor som djur,fiskar, insekter. Allt som vi behöver för vår långsiktiga hållbara överlevnad påverkas av denna nutida - moderna - industrialisering av våra marker och vatten. Fundera på det och vad Mudimbe säger.
Glada hälsningar från Norrlandskolonin/ Vi ses på Samelands fria universitet... http://www.samelandsfriauniversitet.com/omabout.html
Ps. Några små lästips/setips. Jag vill rekommendera läsning av Åsa Össbos doktorsavhandling Nya vatten, dunkla speglingar: industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968.
Här är en länk till en artikel om avhandlingen. Längre ner hittar du länk till doktorsavhandlingen i fulltext.
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=5806225
Patrik Lantto har skrivit en eminent bok om kolonialofficerväsendet - på svenska "Lappväsendet". Jo, det fanns kolonialherrar utsedda för att bestämma åt och över samerna, Lappfogdarna. Detta existerade fram till 1971 - då det övergick till att kallas för renskötselenheterna under Länsstyrelserna. I mångt och mycket är det strukturellt inte någon större skillnad dock. (Säger jag efter att ha diskuterat frågan med mången person som berörs av detta). Här finns en länk till en intervju med Patrik Lantto om hans bok:
http://www.ur.se/Produkter/179768-En-bok-en-forfattare-Lappvasendet
Nedan hittar du bokens hela referens.
***
Foton: Jokkmokk i september 2015. Odlingsgräns. Vattenkraftsmagasin. Kalhyggen.
Samtliga foton tagna av May-Britt Öhman. Alla rättigheter reserverade.
Litteratur som hänvisas till i texten:
Lantto, Patrik. 2012. Lappväsendet: tillämpningen av svensk samepolitik 1885-1971. Umeå: Centrum för samisk forskning, Umeå universitet
Laula, Elsa. 1904. Inför lif eller död?: sanningsord i de lappska förhållandena. Stockholm: Wilhelmssons Boktryckeri.
Lindqvist, Sven. 1992. Utrota varenda jävel. Stockholm: Bonnier
Lundmark, Lennart. 2008. Stulet land: svensk makt på samisk mark. Stockholm: Ordfront.
Mudimbe, Valentin. 1988. The Invention of Africa: Gnosis, Philosophy and the Order of Knowledge Bloomington,Indiana University Press.
Öhman, May-Britt. 2015. Julevädno ja mån : Lule älv och jag - tystnad, minnesförlust och jojka älven som samisk-svensk vattenkraftshistoria. In [eds] Kaiserfeld, Thomas & Wormbs, Nina, Med varm hand : texter tillägnade Arne Kaijser. Stockholm, s. 105-137. Stockholm papers in history and philosophy of technology
Länk till PDF fulltext : https://www.academia.edu/11794279/Julev%C3%A4dno_ja_m%C3%A5n_Lule_%C3%A4lv_och_jag_-_tystnad_minnesf%C3%B6rlust_och_jojka_%C3%A4lven_som_samisk-svensk_vattenkraftshistoria
Össbo, Åsa. 2014. Nya vatten, dunkla speglingar [Elektronisk resurs] : industriell kolonialism genom svensk vattenkraftutbyggnad i renskötselområdet 1910-1968. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2014
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-86040
RSS Feed
