Väderkvarnar i renbetesland - Teknovetenskapliga forskargruppen på ny studieresa till Hällberget, Överkalix
Tisdag 11 augusti åker Teknovetenskapliga forskargruppen på supradisciplinärt (se förklaring nedan) forskningsbesök till Hällberget Överkalix. Anledningen till detta är att Vasavind planerar för en vindkraftsetablering mitt i en av Gällivare skogssamebys kalvningsland.
Vindkraft har seglat upp som en påstått miljövänlig elproduktionsvariant de senaste åren. Jag har bland annat sett reklam för vindkraft, där personen i reklamfilmen har vind i håret och sedan lyfter med hjälp av en skärm upp i det blå. Dock ser man väldigt lite av vindkraftverken i reklamfilmen. När hon flyger upp i luften ropar hon "äääälskaaar vind!".
En sak som jag som forskare har funderat mycket kring är just hur det kommer sig att vindkraftverk kan framhållas som miljövänlig. Som i reklamen. Samt att det verkar som att många verkligen tror på att det är så.
Kan det möjligen handla om att själva vinden ju inte upplevs som något farligt eller miljöpåverkande, då måste ju följaktligen el som produceras från vindkraftverk vara miljövänligt?
Men, lika lite som vattenkraft är miljövänlig, så är vindkraft det.
Vind blåser inte till och producerar el på något osynligt sätt innan de kommer till de två hålen i väggen. Det måste till en väldigt stor infrastruktur - apparat - kring det hela. Det är vägar, betongfundament, transporter, elledningar, maskiner, metaller - och även skrot när de inte längre används. För att inte tala om själva vindkraftverken när de väl står på plats. De må se trevliga ut, de är ju fortfarande designade precis som väderkvarnar har sett ut i flera hundra år.
Men, designen som väderkvarn har onekligen flera negativa konsekvenser som efterhand blir alltmer uppenbara genom ett flertal forskningsstudier.
Jag har intervjuat lite kring erfarenheterna av vindkraftverk i Västerbotten, och fick då rapporter om att det vid temperaturskiften vintertid kan komma meterstora eller större isblock flygande flera hundra meter. Samt att det blir stormliknande effekter på vissa sidor av kraftverksparkerna. Om någon annan har studerat detta har jag inte hunnit undersöka ännu. (I reklamfilmen ser det nästan ut som att hon flyger iväg på en sådan stormvind, det är ju lite intressant. Det kan ju inte vara någon okänd effekt, tänker jag).
Forskarkollegor vid SLU, Uppsala, har studerat störningarna på renskötseln och konstaterar att det är uppenbart negativt. Anna Skarin syns här i en videoinspelad presentation i frågan, mars 2015.
Att vindkraftverkan har stor negativ påverkan för fågellivet, insekter, och fladdermöss är sedan länge välkänt. Här är en artikel om det http://www.biodiverse.se/articles/vindkraft-%E2%80%93-ett-hot-for-faglar-och-fladdermossdjur
Ljudet från vindkraftverk har också uppmärksammats, att det stör människor - och då antagligen även djur. Se artikel här:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/08/Infraljud-fran-vindkraftverk---en-halsorisk/ samt en nyhetsartiekel här: http://www.svd.se/boende-far-betala-ett-hogt-pris-for-vindkraften
En annan iakttagelse som lyfts av mina informanter från andra håll är att vindkraften medför att vattenkraften inte används på samma sätt. Istället släpps vatten förbi vattenkraftverken. Exakt hur detta ser ut har jag inte hunnit undersöka, men det är rapporter som kommit till mig. Det finns även en del studier kring regleringarna, balanseringen som återstår att ta del av.
Det finns mycket mer att säga kring vindkraft och dess del i svensk elproduktion och det finns många socio-tekniska aspekter att lyfta fram kring detta och alla andra exploateringar som pågår samtidigt i renskötselområdet. Därför ska vi under tisdagen besöka Hällberget, Överkalix. Vi vill se detta för renskötseln i en skogssameby viktiga område och ställa frågor till de berörda.
Vi arbetar med en forskningsartikel i frågan tillsammans med min forskarkollega från SLU, docent Seema Arora Jonsson. Vi har nämligen ett forskningsprojekt som handlar om lokalbefolkningens möjligheter att delta i planeringen av/påverka frågor kring exploateringar.
Vi gör en jämförelse med hur svenska myndigheter agerar i Sverige, respektive hur svenskt bistånd uppmanas att verka i biståndsmottagande länder.
Om det finns intresse att ansluta till studiebesöket, kontakta mig på 070 284 32 40. Vi kommer att börja omkring 14 tiden, tisdag 11e augusti. Jag finns kvar även onsdag förmiddag 12e augusti och diskuterar gärna med intresserade på plats i området och i Överkalix.
***
Supradisciplinär metod: Den supradisciplinära metoden innebär att förutom att det är ett interdisciplinärt akademiskt forskningsprojekt med både samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga/tekniska discipliner involverade, så involveras kunskap baserad utanför universitet och forskningsinstitutioner –däribland lokalbefolkning – såväl individer som i organisation, samebyar, samiska föreningar, organisationer och individer samt företrädare för myndigheter och industriella företag.
Målet är att bidra till utveckling av verktyg och metoder för lokalbefolkning och urfolk i berörda älvskap/vattenskap att förhandla sin tillvaro, förbättra sina möjligheter till säkerhet och trygghet, samt för berörda industriella företag, stater och lokala aktörer att utveckla och förbättra sina förhållningssätt till urfolk och lokalbefolkning, och därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.
Tisdag 11 augusti åker Teknovetenskapliga forskargruppen på supradisciplinärt (se förklaring nedan) forskningsbesök till Hällberget Överkalix. Anledningen till detta är att Vasavind planerar för en vindkraftsetablering mitt i en av Gällivare skogssamebys kalvningsland.
Vindkraft har seglat upp som en påstått miljövänlig elproduktionsvariant de senaste åren. Jag har bland annat sett reklam för vindkraft, där personen i reklamfilmen har vind i håret och sedan lyfter med hjälp av en skärm upp i det blå. Dock ser man väldigt lite av vindkraftverken i reklamfilmen. När hon flyger upp i luften ropar hon "äääälskaaar vind!".
En sak som jag som forskare har funderat mycket kring är just hur det kommer sig att vindkraftverk kan framhållas som miljövänlig. Som i reklamen. Samt att det verkar som att många verkligen tror på att det är så.
Kan det möjligen handla om att själva vinden ju inte upplevs som något farligt eller miljöpåverkande, då måste ju följaktligen el som produceras från vindkraftverk vara miljövänligt?
Men, lika lite som vattenkraft är miljövänlig, så är vindkraft det.
Vind blåser inte till och producerar el på något osynligt sätt innan de kommer till de två hålen i väggen. Det måste till en väldigt stor infrastruktur - apparat - kring det hela. Det är vägar, betongfundament, transporter, elledningar, maskiner, metaller - och även skrot när de inte längre används. För att inte tala om själva vindkraftverken när de väl står på plats. De må se trevliga ut, de är ju fortfarande designade precis som väderkvarnar har sett ut i flera hundra år.
Men, designen som väderkvarn har onekligen flera negativa konsekvenser som efterhand blir alltmer uppenbara genom ett flertal forskningsstudier.
Jag har intervjuat lite kring erfarenheterna av vindkraftverk i Västerbotten, och fick då rapporter om att det vid temperaturskiften vintertid kan komma meterstora eller större isblock flygande flera hundra meter. Samt att det blir stormliknande effekter på vissa sidor av kraftverksparkerna. Om någon annan har studerat detta har jag inte hunnit undersöka ännu. (I reklamfilmen ser det nästan ut som att hon flyger iväg på en sådan stormvind, det är ju lite intressant. Det kan ju inte vara någon okänd effekt, tänker jag).
Forskarkollegor vid SLU, Uppsala, har studerat störningarna på renskötseln och konstaterar att det är uppenbart negativt. Anna Skarin syns här i en videoinspelad presentation i frågan, mars 2015.
Att vindkraftverkan har stor negativ påverkan för fågellivet, insekter, och fladdermöss är sedan länge välkänt. Här är en artikel om det http://www.biodiverse.se/articles/vindkraft-%E2%80%93-ett-hot-for-faglar-och-fladdermossdjur
Ljudet från vindkraftverk har också uppmärksammats, att det stör människor - och då antagligen även djur. Se artikel här:
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2013/08/Infraljud-fran-vindkraftverk---en-halsorisk/ samt en nyhetsartiekel här: http://www.svd.se/boende-far-betala-ett-hogt-pris-for-vindkraften
En annan iakttagelse som lyfts av mina informanter från andra håll är att vindkraften medför att vattenkraften inte används på samma sätt. Istället släpps vatten förbi vattenkraftverken. Exakt hur detta ser ut har jag inte hunnit undersöka, men det är rapporter som kommit till mig. Det finns även en del studier kring regleringarna, balanseringen som återstår att ta del av.
Det finns mycket mer att säga kring vindkraft och dess del i svensk elproduktion och det finns många socio-tekniska aspekter att lyfta fram kring detta och alla andra exploateringar som pågår samtidigt i renskötselområdet. Därför ska vi under tisdagen besöka Hällberget, Överkalix. Vi vill se detta för renskötseln i en skogssameby viktiga område och ställa frågor till de berörda.
Vi arbetar med en forskningsartikel i frågan tillsammans med min forskarkollega från SLU, docent Seema Arora Jonsson. Vi har nämligen ett forskningsprojekt som handlar om lokalbefolkningens möjligheter att delta i planeringen av/påverka frågor kring exploateringar.
Vi gör en jämförelse med hur svenska myndigheter agerar i Sverige, respektive hur svenskt bistånd uppmanas att verka i biståndsmottagande länder.
Om det finns intresse att ansluta till studiebesöket, kontakta mig på 070 284 32 40. Vi kommer att börja omkring 14 tiden, tisdag 11e augusti. Jag finns kvar även onsdag förmiddag 12e augusti och diskuterar gärna med intresserade på plats i området och i Överkalix.
***
Supradisciplinär metod: Den supradisciplinära metoden innebär att förutom att det är ett interdisciplinärt akademiskt forskningsprojekt med både samhällsvetenskapliga, humanistiska och naturvetenskapliga/tekniska discipliner involverade, så involveras kunskap baserad utanför universitet och forskningsinstitutioner –däribland lokalbefolkning – såväl individer som i organisation, samebyar, samiska föreningar, organisationer och individer samt företrädare för myndigheter och industriella företag.
Målet är att bidra till utveckling av verktyg och metoder för lokalbefolkning och urfolk i berörda älvskap/vattenskap att förhandla sin tillvaro, förbättra sina möjligheter till säkerhet och trygghet, samt för berörda industriella företag, stater och lokala aktörer att utveckla och förbättra sina förhållningssätt till urfolk och lokalbefolkning, och därigenom bidra till en långsiktigt hållbar utveckling.
Vindkraftverk och vattenkraft i Västerbotten. Foto: May-Britt Öhman, 2014
RSS Feed
